År 2004 gjorde brittiska arkeologer ett makabert fynd i staden Norwich, som ligger arton mil nordost om London: kvarlevorna av 17 personer låg huller om buller på botten av en brunn från medeltiden.
Kol 14-undersökningar visade att personerna dött på antingen 1000- eller 1100-talet, och forskarnas första hypotes var att kropparna kastats i brunnen under en pandemi. Kanske hade pestens härjningar gjort det nödvändigt att snabbt röja undan döda.
Men nu har dna-analyser avslöjat en betydligt hemskare dödsorsak.
Kvarlevorna i brunnen har i 18 år varit en gåta för de brittiska forskarna. Nu har de till slut löst mysteriet.
Korsriddare slaktade judar
I åtta år har forskarna utrett en annan hypotes: att kropparna härrör från en blodig massaker på judarna i Norwich i februari 1190.
Nu visar dna-analyser att samtliga i brunnen var av judisk härstamning. Historikerna kan därför relativt precist slå fast omständigheterna kring de judiska personernas död.
Krönikeskrivaren Ralph de Diceto (1120–1202) berättade i sitt verk Ymagines historiarum att korsriddare stod bakom blodbadet:
”Många av dem som skyndade till Jerusalem beslutade sig för att först attackera judarna, innan de invaderade saracenerna. Den 6 februari (1190, red.) blev alla judar som hittades i sina hus slaktade,” skriver de Diceto.
De nya dna-analyserna visar att ett av offren var endast tio år gammal, när hon kastades i brunnen.