Krig - Förintelsen

Förnekarna har medvind på Nätet

Trots att Förintelsen har bekräftats av tusentals vittnesmål och officiella dokument, förnekar många att judeutrotningen ägt rum

Strax före sitt självmord år 1945 hävdade SS-chefen Heinrich Himmler styvnackat att Europas ­judar dog en naturlig död i koncentrationslägren – av smittsamma sjukdomar.

Himmlers ord blev den grund som de första förintelseförnekarna byggde sina teorier på. Fransmannen Paul Rassinier, en av förnekelsens pionjärer, hävdade i sin bok "Le Passage de la Ligne" (Att gå över gränsen) från 1948 att det säkert förekom enstaka mord och gasningar, men att de utfördes av extremister och inte var nazistisk politik.

”Aldrig vid ­någon tidpunkt hade berörda myndig­heter inom Tredje riket för avsikt att ge order om – och gav heller inte order om – att judarna skulle utrotas”, påstod Rassinier.

Sedan Rassiniers bok kom har konspirationsteorierna bara vuxit sig starkare och starkare. Överallt på Internet florerar myter som försöker förneka nazisternas massmord. Konspirationsteorierna kan se övertygande ut men i praktiken strider de mot alla vetenskapliga och historiska fakta.

Att Förintelsen ägt rum har bekräftats i vittnesmål från tusentals överlevande, av SS-vakter och inte minst i de hundratusentals officiella dokument som nazisterna inte hann förstöra innan kriget tog slut.

Myt bygger på föråldrade fakta

En av de mest utbredda myterna bland Förintelsens förnekare är att källaren i Birkenaukrematoriet inte kan ha använts som gaskammare, eftersom dörrarna gick inåt och inte skulle kunnat öppnas om rummet var fullt med döda människor. Detta argument bygger emellertid på de tidigaste arkitekt­ritningarna till Krematorium II i Auschwitz-Birkenau, i vilka man faktiskt hade planerat en dörr som öppnades inåt.

Senare byggnadsritningar visar dock med all önskvärd tydlighet att dörren ändrades så att den öppnades utåt. Ändringen gjordes i samband med att man beslöt att bygga gaskammare i krematoriet år 1943. Men förintelseförnekarna väljer att bortse ifrån alla de senare arkitektritningarna, precis som de ignorerar att nazisterna till exempel beställde gastäta dörrar till krematoriet.

I början var det bara de mest fanatiska, eller godtrogna, som lyssnade till förnekarna, men i mitten av 1970-talet började anhängarna ändra stil. Den nya tidens förnekare använde sig av ett akademiskt sätt att skriva med fotnoter och ­hänvisningar till erkända forskare och institutioner. Många av dem stoltserade även med akademiska titlar, varav några – men inte alla – var falska. Nu bestod bevisföringen av komplicerade kemiska och tekniska utredningar, och olika samband baserades på bland annat falska dokument – allt i syfte att övertyga läsaren om att judeutrotningen aldrig ägt rum.

På det ständigt växande Internet har förnekarna fått allt större möjligheter att sprida sina teorier på mängder av webbsidor. Men sidorna bär alltid förnekarnas kännetecken: detaljer som ryckts ur sitt sammanhang för att ge ett till synes självklart stöd åt falska myter.

Läs också:

Förintelsen

Topp 7: De bästa filmerna om Förintelsen

6 minuter
Förintelsen

Förbud: Polen förbjuder vissa uttalanden om Förintelsen

2 minuter
Förintelsen

Interaktivt: Auschwitz-Birkenau

2 minuter

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!