Det brittiska flygvapnets tragiska bombning av Franska skolan i Köpenhamn endast 44 dagar före andra världskrigets slut har blivit film. Angreppet kostade totalt 250 människor livet, däribland 86 skolbarn, och är en av de största civila katastroferna i Danmarks historia.
Det är inte första gången regissören Ole Bornedal har petat i gamla krigssår. År 2014 kom Danmarks hittills dyraste tv-serie “1864”, i vilken Bornedal försökte ta sig an Danmarks nederlag i dansk-tyska kriget. ”1864” utlöste en kritikstorm, då den beskrevs som överdrivet melodramatisk, och flera experter beskyllde den för ”historieförvanskning”.
Lyckligtvis kan inte detsamma sägas om den betydligt mer lyckade ”Skuggan i mitt öga”, som nu kan ses på Netflix. Där överskuggar melodramen inte den historiska bakgrunden utan lyckas göra verklighetens fasor angelägna och omöjliga att värja sig mot.
Se trailern till ”Skuggan i mitt öga”
Mest välgjorda krigsscenerna på dansk mark
Filmen inleds med en brutal scen. En ung pojke vid namn Henry kommer cyklande på en grusväg, när han bevittnar hur ett brittiskt stridsflygplan attackerar en dansk taxi med tre unga kvinnor i.
Henry blir så chockad att han mister talförmågan. Han är paniskt rädd för den öppna himlen, och hans mor skickar honom till Köpenhamn, där han ska gå på Franska skolan med sin kusin.
Scenen med taxin har förankring i verkligheten. Det finns flera exempel på att brittiska flygplan av misstag attackerade civila danska fordon. Men scenen fick kritik, eftersom angreppet i filmen tillskrevs en brittisk officer vid namn Peter Kleboe.
Peter Kleboes anhöriga blev så upprörda över scenen att de i ett öppet brev klagade på Ole Bornedals framställning. Producenterna bakom ”Skuggan i mitt öga” lyssnade på kritiken, och ändringar har gjorts i filmen, så att det inte längre framgår tydligt vem piloten i flygplanet var.
Pojke hamnar på flickskola
Filmen: Henry börjar på Franska skolan
Efter att unge Henry bevittnat hur en engelsk pilot av misstag dödar tre danska kvinnor i en taxi, mister han talförmågan. Han flyttar till sin moster i Köpenhamn och börjar på Franska skolan.
Verkligheten: Skolan var endast för flickor
Franska skolan var en katolsk flickskola etablerad 1924 av den franska klosterorden Sankt Josefs systrar. Vid bombningen befann sig 529 personer i skolan, varav 34 katolska nunnor och 482 barn – samtliga flickor.
Efter den skakande öppningsscenen berättar Bornedal historien med ett stort persongalleri bestående av bland annat barnen på den katolska flickskolan, nazistsympatisörer, danska motståndskämpar och brittiska piloter.
Filmen fokuserar på barnen, som kastas ut i ett inferno, när brittiska piloter på förmiddagen den 21 mars 1945 av misstag bombar Franska skolan. Katastrofen inträffar i samband med att 20 brittiska stridsflygplan på uppmaning från den danska motståndsrörelsen korsar Nordsjön för att bomba Gestapos högkvarter i Shellhuset i Köpenhamn.
Dessvärre flyger ett av de brittiska planen in i en belysningsmast och kraschar intill Franska skolan, vilket får flera av de piloter som kommer efter att anta att skolan är målet. Fyra bomber träffar skolbyggnaden, där undervisningen av de 482 eleverna är i full gång.
Masten överlevde kollisionen
Filmen: Belysningsmast förstörs efter kollision
När ett av de engelska Mosquitoplanen kolliderar med en belysningsmast på rangerbangården i Köpenhamn, bryts toppen av masten av och faller till marken med planet.
Verkligheten: Masten stod kvar i flera år efter angreppet
Belysningsmasten tog ingen nämnvärd skada av kollisionen med det engelska flygplanet, som det framställs i filmen. Belysningsmasten var i bruk vid bangården i flera år efter attacken.
Bornedals iscensättning av katastrofen är suveränt utförd, och det suger till i magen, när de 20 Mosquitoplanen far fram genom luftrummet över Köpenhamn.
Även det efterföljande räddningsarbetet skildras någorlunda som det gick till i verkligheten, även om beslutet att göra Henry till räddningsarbetarnas budbärare till barnens anhöriga känns en smula konstruerat.
Man kommer dock på sig med att sakna kontext till den katastrof som filmen så effektivt skildrar. Vad föregick bombräden? Hur planerade britterna attacken tillsammans med den danska motståndsrörelsen? Dessa frågor hänger kvar i luften, och ”Skuggan i mitt öga” hade med fördel kunnat besvara dem – i stället för att lägga tid på en spekulativ kärlekshistoria mellan nunnan Teresa och Hipo-mannen Frederik.
Nazister hjälpte till med räddningsarbetet
Filmen: Nazistsympatisör blir räddningsarbetare
Frederik, som är medlem av Hipo – en uniformerad dansk kår, som fungerade som hjälppolis åt tyskarna – riskerar livet för att rädda offren från ruinerna av Franska skolan.
Verkligheten: Danska nazister offrade livet för barnen
Frederik är manusförfattarnas skapelse, men faktum är att medlemmar av Hipo-kåren deltog i räddningsarbetet. Femtio Hipo-män hjälpte till att gräva fram offren ur byggnaden. Två miste livet under räddningsarbetet.
”Alla känslor ska engageras”
Rent visuellt finns det inte mycket att klaga på i ”Skuggan i mitt öga”, som framstår som den mest välgjorda danska krigsfilmen någonsin. Filmen skulle ha vunnit på att ha kryddats med lite mer historisk kontext, men det har aldrig varit Ole Bornedals ambition att agera historielärare. Som han sa efter filmens premiär:
”Alla känslor ska engageras. För om det inte sker, vad är då meningen? Då är det bara en iakttagelse. Och den här filmen ska vara ett deltagande”. I det avseendet är filmen en triumf.
VÄRLDENS HISTORIAS BETYG: 4/6 STJÄRNOR
