Currier & Ives./Library Of Congress
Amerikanska-inbördeskriget

Amerikanska inbördeskriget: Tidslinje

År 1861 splittras USA i ett av historiens mest brutala inbördeskrig. Oenighet om slaveriet får den unga nationens söner att vända sig mot varandra. Med nya vapen utmynnar kriget i ett fruktansvärt blodbad. När Sydstaterna år 1865 slut­ligen ger upp har hundra­tusentals människor fått sätta livet till.

Här är tidslinjen som ger dig en snabb överblick över de viktigaste datumen i amerikanska inbördeskriget.

Du får även reda på vilka delstater som kämpade på nordstaternas respektive sydstaternas sida, och så kan du läsa porträtt av de personer som spelade störst roll under amerikanska inbördeskriget

Vilka delstater stred mot varandra?

Fyra typer av delstater och områden

Nordstaterna och sydstaterna har de flesta hört talas om, när det handlar om amerikanska inbördeskriget. Bilden av de amerikanska delstaternas tillhörighet är dock mer komplicerad än så.

Jonas Sjowall Haxø & Shutterstock

Nordstaterna

Maine, New York, New Hampshire, Vermont, Massachusetts, Connecticut, Rhode Island, Pennsylvania, New Jersey, Ohio, Indiana, Illinois, Kansas, Michigan, Wisconsin, Minnesota, Iowa, Kalifornien, Nevada och Oregon

Jonas Sjowall Haxø

Sydstaterna

Texas, Arkansas, Louisiana, Tennessee, Mississippi, Alabama, Georgia, Florida, South Carolina, North Carolina och Virginia

Jonas Sjowall Haxø

Gränsstaterna

Delaware, West Virginia, Kentucky och Missouri. I gränsstaterna var slaveri fortfarande tillåtet, men de fyra delstaterna valde ändå att stanna kvar i The Union. Delaware, West Virginia, Kentucky and Missouri

I grænsestaterne var slaveri stadig tilladt, men de fire stater valgte alligevel at forblive i "The Union".

Jonas Sjowall Haxø

Ännu inte delstater

Ett antal områden i Nordamerika hade ännu inte blivit delstater under amerikanska inbördeskriget.

Jonas Sjowall Haxø

TIDSLINJE över amerikanska inbördeskriget

1861

9 februari 1861

Amerikas konfedererade stater (CSA) bildas och Jefferson Davis blir president.

Jefferson Davis hade tidigare tjänstgjort som officer, krigsminister och senator i USA.

4 mars 1861 Lincoln blir president

I Washington väljs Abraham Lincoln från republikanska partiet till USA:s 16. president.

Abraham Lincoln

Abraham Lincoln hade ännu inte avskaffat slaveriet, när det amerikanska inbördeskriget bröt ut 1861. Slaveriet avskaffades först i januari 1883.

© Shutterstock

Abraham Lincoln var en framgångsrik advokat med ordet i sin makt. Kort tid efter att han blivit USA:s 16:e president bröt inbördeskriget ut.

12 april 1861 Slaget vid Fort Sumter

Sydstatstrupper intar nordstatsarméns fort Fort Sumter utanför South Carolinas kust. Inbördeskriget bryter ut.

15 april 1861

Lincoln kallar in 75.000 soldater och erbjuder Robert E. Lee jobbet som chef för nordstatsarmén. Lee tackar nej.

17 april 1861

Virginia ansluter sig till sydstaterna. Snart följer även Arkansas, Tennessee och North Carolina efter.

19 april 1861

Lincoln beordrar en blockad mot sydstatshamnar som därmed hindras från att ta emot förnödenheter under hela kriget.

Lincolns blockad av sydstaternas hamnar.

För att förhindra Söderns import och export beordrade president Lincoln 1861 en blockad av sydstaternas hamnar.

© Jonas Sjowall Haxø

Blockaden förhindrade även sydstaternas export. Lincolns blockad blev en viktig ekonomisk faktor för inbördeskrigets förlopp.

20 april

Robert E. Lee lämnar in sin avskedsansökan till nordstatsarmén och blir överbefälhavare i konfederationens armé och flotta.

21 juli 1861: Första slaget vid Bull Run

Sydstaterna vinner en avgörande seger vid Bull Run i Virginia. Lincoln inser att kriget kommer att bli långvarigt.

1 november 1861: George B. McClellan blir arméns överbefälhavare

Lincoln utser den relativt oerfarne George B. McClellan till högste befälhavare för unionsarmén.

8 november 1861

US Navy kvarhåller två ämbetsmän från sydstaterna på väg till ett möte i England. Britterna hotar med krig.

Abraham Lincoln ville inte riskera att hamna i ett krig mot britterna. Fångarna släpptes därför efter två veckor.

SE ÄVEN: Historisk tidslinje: Andra världskriget

1862

31 januari 1862

Nordstaternas president Abraham Lincoln befaller alla styrkor på land och till sjöss att angripa sydstaterna.

6 februari 1862 Slaget vid Fort Henry

Nordstatsgeneralen Ulysses S. Grant erövrar det viktiga Fort Henry och tio dagar senare även Fort Donelson.

Båtar som angriper Fort Henry 1862

Fort Henry attackeras av kanonbåtar från nordstaterna den 6 februari 1862.

© Naval History and Heritage Command

Fort Henry hade uppförts för att stoppa trafiken på Tennesseefloden. Nordstaternas erövring av fortet gjorde det möjligt att frakta vapen och proviant via floden.

8 mars 1862

Sydstatsflottans järnfartyg Virginia sänker två av fiendens träfartyg. Krigsfartyg av trä har plötsligt blivit urmodiga.

11 mars 1862

President Lincoln fråntar George B. McClellan rollen som högste befälhavare och övertar själv hans jobb.

6 april 1862

Sydstatsarmén överraskar Grants trupper vid Shiloh. Efter två dagars strider har 23.000 man dött, fler än i alla USA:s tidigare krig.

Slaget-vid-shiloh-1862

Slaget vid Shiloh resulterade i de dittills största förlusterna i amerikanska inbördeskriget. På bilden syns hur arméerna stormade mot varandra.

© Ehrgott, Forbriger & Co./Library Of Congress

Nordstaternas medier kritiserar efteråt general Grant för att ha tagits på sängen av motståndarna.

24 april 1862

17 fartyg ur nordstatsflottan erövrar sydstaternas största och viktigaste hamn, New Orleans.

31 maj 1862: Slaget vid Seven Pines

I slaget vid Seven Pines är sydstatsgeneralen Joseph E. Johnston nära att krossa sin motståndare, men blir själv svårt sårad.

Förlusterna i slaget vid Seven Pines uppgick till 11 000 (stupade, sårade och tillfångatagna). Det är en fasansfull siffra, men trots det var förlusterna måttliga jämfört med några av de slag som skulle komma att utkämpas under amerikanska inbördeskriget.

25 juni 1862

Nordstatsgeneralen McClellan pressar sina styrkor fram mot sydstaternas huvudstad Richmond men tvingas retirera.

11 juli Henry W. Halleck blir högste militäre chef

Efter fyra månader som över-befälhavare överlåter Lincoln ansvaret till Henry W. Halleck.

29 augusti 1862 Andra slaget vid Bull Run

75.000 nordstatssoldater besegras av 55.000 soldater från sydstaterna i andra slaget vid Bull Run.

4 september 1862

Med en armé på 50.000 man inleder General Robert E. Lee en offensiv mot nordstaterna.

Slaget vid Antietam

Styrkor från nordstaterna under slaget vid Antietam.

© L. Prang & Co./Library Of Congress

22 september 1862

President Abraham Lincoln utfärdar Emancipationsförklaringen som gör alla slavar fria från den 1 januari 1863.

Emancipationsproklamationen 1862

Emancipationsproklamationen utfärdad av president Abraham Lincoln.

© National Printing Co./Library of Congress.

Förklaringen utfärdades den 22 september. Den garanterade friheten för alla slavar som befann sig innanför unionens linjer.

7 november 1862

Lincoln avskedar general McClellan med orden: ”Om du inte tänker använda armén vill jag gärna låna den.”

13 december 1862

Nordstatsarmén förlorar slaget vid Fredericksburg. ”Vi kunde lika gärna försökt erövra helvetet”, kommenterar en soldat.

Slaget vid Fredericksburg 1862

Slaget vid Fredericksburg 1862 mindes av soldaterna som rena slakten av nordstatsarmén.

© Currier & Ives./Library Of Congress

1863

1 januari 1863

President Lincoln deklarerar att alla slavar – i norr och söder – är fria och inkallar svarta till militärtjänstgöring.

3 mars 1863

Nordstaterna inför värnplikt för alla män mellan 20 och 45 år. För 300 dollar kan de som har råd slippa fullgöra sin plikt.

1 maj 1863: Slaget vid Chancellorsville

General Lees trupper besegrar en numerärt överlägsen nordstatsarmé i slaget vid
Chancellorsville i Virginia.

SE ÄVEN: Pearl Harbor: Döden kom från himlen

Slaget vid Chancellorsville

Slaget vid Chancellorsville.

© Library Of Congress

Slaget vid Chancellorsville har senare blivit känt som sydstatsgeneralen Robert E. Lees mest perfekta slag bland de många han utmärkte sig för under amerikanska inbördeskriget.

10 maj 1863

Den framstående sydstatsgeneralen Stonewall Jackson dör. ”Jag har förlorat min högra arm”, säger general Lee.

28 juni 1863

Lincoln utser George G. Meade till chef för unionens största här, Army of the Potomac. Meade är femte mannen på posten på ett år.

1 juli 1863: Slaget vid Gettysburg

Krigslyckan vänder för sydstaterna som förlorar slaget vid Gettysburg – ett av inbördeskrigets allra blodigaste.

Målning av slaget vid Gettysburg

Slaget vid Gettysburg var ett av de blodigaste under amerikanska inbördeskriget med cirka 50 000 döda, sårade och saknade.

© Library of Congress

4 juli 1863

Sydstatssoldaterna i Vicksburg kapitulerar för general Grant. Därmed är sydstaternas trupper splittrade.

13 juli 1863

Demonstrationer mot värnplikten i New York urartar till en våldsorgie riktad mot svarta medborgare som råkar passera.

19 september 1863: Slaget vid Chickamauga

Sydstatsgeneralen Braxton Bragg besegrar William Rosencrans unionsarmé i slaget vid Chickamauga i Tennessee.

19 november 1863: Gettysburgtalet

Lincoln håller sitt två minuter långa Gettysburg-tal. Han deklarerar att landet ska ledas av folket, genom folket och för folket.

1864

9 mars 1864

President Abraham Lincoln utser ­general Ulysses S. Grant till överbefälhavare för nordstaternas styrkor.

3 juni 1864 Slaget vid Cold Harbor

En taktisk blunder kostar 7.000 ­unions­soldater livet i ett blodigt slag vid Cold ­Harbor, Virginia.

Slaget vid Cold Harbor

Slaget vid Cold Harbor.

© Kurz & Allison./Library Of Congress

Nordstatsgeneralen Ulysses S. Grant var angelägen att vinna kriget och gav därför order om ett frontalangrepp. Angreppet misslyckades, och gav general Robert E. Lee hans sista stora seger i amerikanska inbördeskriget.

2 september 1864

Unionsgeneralen P.H. Sheridan intar stor-staden Atlanta i sydstaten Georgia, där han plundrer och bränner allt av värde.

8 november 1864

Lincoln blir omvald som USA’s president i konkurrens med det demokratiska partiets kandidat George B. McClellan.

21 december 1864

General Sheridans trupper når staden ­Savannah efter en 40 mil lång marsch från Atlanta. De förstör allt i sin väg.

1865

31 januari 1865

Kongressen i USA antar ett tillägg till författningen som ska avskaffa slaveriet i alla amerikanska delstater.

3 februari 1865

Sydstaternas vicepresident Alexander Stephens träffar Lincoln för fredsförhandlingar. Mötet ger inget resultat.

4 mars 1865

Lincoln installeras som USA:s president i ytterligare fyra år. Vid ceremonin talar han om en ”rättvis och varaktig fred”.

25 mars 1865

General Lee inleder sin sista offensiv med ett anfall mot general Grants trupper vid Petersburg i Virginia, men tvingas retirera.

2 april 1865

General Grant går till motangrepp. ­Sydstatstrupperna tvingas ut ur både ­Petersburg och huvudstaden Richmond.

9 april 1865: Kriget slutar i Appomattox Court House i Virginia

General Lee överlämnar sin armé till general Grant i Appomattox Court House i ­Virginia. Kriget är formellt slut.

General Robert E. Lee och General Grant skakar hand när inbördeskriget tar slut.

General Robert E. Lee och General Grant skakar hand när inbördeskriget tar slut.

© Thomas Nast, Public domain, via Wikimedia Commons

14 april 1865: Booth skjuter Lincoln

Under en teaterföreställning skjuts president Abraham Lincoln ihjäl av ­sydstatsmannen John Wilkes Booth.

John Wilkes Booth Abraham Lincoln

Sydstatsmannen John Wilkes Booth ville att inbördeskriget skulle blossa upp igen. Därför mördade han president­ Lincoln i en teaterloge.

© Corbis

6 december 1865

Det 13:e tillägget till USA:s författning antas i kongressen. Därmed är slaveriet officiellt upphävt.

SE ÄVEN: Tidslinje för första världskriget

Vad kallades parterna i amerikanska inbördeskriget?

Nordstaterna

  • The Union
  • The North
  • Yankees

Sydstaterna

  • The South
  • The Confederates States of America
  • Confederacy
  • Rebels

De viktigaste aktörerna under amerikanska inbördeskriget

Abraham Lincoln (1809-1865)

Abraham Lincoln med skagg
© Library of Congress

Som son till en snickare, som inte kunde vare sig läsa eller skriva, hade Abraham Lincoln en lång väg till Vita huset. Han var emellertid oerhört begåvad, och utan i stort sett någon formell utbildning blev han medlem av den lagstiftande församlingen i delstaten Illinois och en efterfrågad advokat.

Lincoln vann ett antal spektakulära fall, och hans förmåga att argumentera gav honom 1860 presidentposten. Under hela sitt liv led han av depressioner, men han mötte dem med humor och var känd som en kvick och skämtsam person.

Jefferson Davis (1808-1889)

President för konfederationen under amerikanska inbördeskriget

Jefferson Davis, President för konfederationen
© Currier & Ives./Library of Congress

Jefferson Davis var president för konfederationen under amerikanska inbördeskriget. Efter kriget satt Davis häktad i två år åtalad för landsförräderi, men han ställdes aldrig inför rätta och dömdes aldrig.

Under det mexikansk-amerikanska kriget blev Davis en nationalhjälte på grund av sin stora förståelse för strategi och sin seger i slaget vid Buena Vista (1847). Efter sin hemkomst tog Davis plats i senaten, där han snabbt fick ansvar för militära frågor.

År 1851 försöker Davis bli guvernör, men förlorar i valet. År 1853 utses Davis till krigsminister, och han stärker armén och kustförsvaret. Davis lämnar posten 1857 och återvänder till senaten, där han sitter fram till 1861.

Den 19 februari utnämns Jefferson Davis till president för Amerikas konfedererade stater (CSA).

General Ulysses S. Grant (1822-1885)

Nordstaternas främste general

General Ulysses S. Grant

Den mest framträdande nordstatsgeneralen under amerikanska inbördeskriget. Ulysses S. Grant valdes senare till USA:s 18:e president. Han innehade ämbetet från 1869 till 1877.

© Library of Congress

Under det amerikansk-mexikanska kriget 1846–49 visade Ulysses Grant prov på stort mod. Efter kriget såg en stor militär karriär ut att vänta för Grant, men skvaller om alkoholproblem satte käppar i hjulet. Ryktet förföljde Grant, men under inbördeskriget uppstod ett behov av hans taktiska förmåga.

Lincoln utsåg 1864 Grant till överbefälhavare för nordstatsarmén. Grants offensiva stil gjorde honom till en folkhjälte. Den statusen utnyttjade han för att bli vald till USA:s president 1869–77, då han arbetade hårt för att ena den splittrade nationen.

General Robert E. Lee (1807-1870)

General för konfederationen

General Robert E. Lee

Sydstaternas mest tongivande och segerrike general under amerikanska inbördeskriget.

© Detroit Publishing Co/Library of Congress

Robert E. Lee var en del av Virginias aristokrati. Vid amerikanska inbördeskrigets utbrott hade Lincoln den erfarne soldaten i åtanke som högste chef för nordstatsarmén. Men Lee tackade nej. Han var principiellt emot slaveri, men valde att följa sin hemstat Virginia, när delstaten bröt med USA.

Lee förde en offensiv strategi som sydstatsgeneral. Den ledde till stora segrar, men kostade många soldater livet.

Förlusterna i inbördeskriget år för år

De blodiga slagen under amerikanska inbördeskriget decimerade antalet vapenföra män kraftigt. Av en befolkning på 21 miljoner i norr och 9 miljoner i söder – varav 4 miljoner slavar – kostade kriget över 1,3 miljoner soldater livet eller hälsan.

Döda, sårade och saknade soldater

1861

NORDSTATERNA: 51 188

SYDSTATERNA: 33 767

1862

NORDSTATERNA: 216 109

SYDSTATERNA: 178 059

1863

NORDSTATERNA: 165 334

SYDSTATERNA: 177 021

1864

NORDSTATERNA: 225 360

SYDSTATERNA: 169 360

1865

NORDSTATERNA: 44 009

SYDSTATERNA: 62 793