Här är tidslinjen som ger dig en snabb överblick över de viktigaste datumen i amerikanska inbördeskriget.
Du får även reda på vilka delstater som kämpade på nordstaternas respektive sydstaternas sida, och så kan du läsa porträtt av de personer som spelade störst roll under amerikanska inbördeskriget
Vilka delstater stred mot varandra?
Fyra typer av delstater och områden
Nordstaterna och sydstaterna har de flesta hört talas om, när det handlar om amerikanska inbördeskriget. Bilden av de amerikanska delstaternas tillhörighet är dock mer komplicerad än så.
Nordstaterna
Maine, New York, New Hampshire, Vermont, Massachusetts, Connecticut, Rhode Island, Pennsylvania, New Jersey, Ohio, Indiana, Illinois, Kansas, Michigan, Wisconsin, Minnesota, Iowa, Kalifornien, Nevada och Oregon
Sydstaterna
Texas, Arkansas, Louisiana, Tennessee, Mississippi, Alabama, Georgia, Florida, South Carolina, North Carolina och Virginia
Gränsstaterna
Delaware, West Virginia, Kentucky och Missouri. I gränsstaterna var slaveri fortfarande tillåtet, men de fyra delstaterna valde ändå att stanna kvar i The Union. Delaware, West Virginia, Kentucky and Missouri
I grænsestaterne var slaveri stadig tilladt, men de fire stater valgte alligevel at forblive i "The Union".
Ännu inte delstater
Ett antal områden i Nordamerika hade ännu inte blivit delstater under amerikanska inbördeskriget.
TIDSLINJE över amerikanska inbördeskriget
1861
9 februari 1861
Amerikas konfedererade stater (CSA) bildas och Jefferson Davis blir president.
Jefferson Davis hade tidigare tjänstgjort som officer, krigsminister och senator i USA.
4 mars 1861 Lincoln blir president
I Washington väljs Abraham Lincoln från republikanska partiet till USA:s 16. president.
Abraham Lincoln hade ännu inte avskaffat slaveriet, när det amerikanska inbördeskriget bröt ut 1861. Slaveriet avskaffades först i januari 1883.
Abraham Lincoln var en framgångsrik advokat med ordet i sin makt. Kort tid efter att han blivit USA:s 16:e president bröt inbördeskriget ut.
12 april 1861 Slaget vid Fort Sumter
Sydstatstrupper intar nordstatsarméns fort Fort Sumter utanför South Carolinas kust. Inbördeskriget bryter ut.
15 april 1861
Lincoln kallar in 75.000 soldater och erbjuder Robert E. Lee jobbet som chef för nordstatsarmén. Lee tackar nej.
17 april 1861
Virginia ansluter sig till sydstaterna. Snart följer även Arkansas, Tennessee och North Carolina efter.
19 april 1861
Lincoln beordrar en blockad mot sydstatshamnar som därmed hindras från att ta emot förnödenheter under hela kriget.
För att förhindra Söderns import och export beordrade president Lincoln 1861 en blockad av sydstaternas hamnar.
Blockaden förhindrade även sydstaternas export. Lincolns blockad blev en viktig ekonomisk faktor för inbördeskrigets förlopp.
20 april
Robert E. Lee lämnar in sin avskedsansökan till nordstatsarmén och blir överbefälhavare i konfederationens armé och flotta.
21 juli 1861: Första slaget vid Bull Run
Sydstaterna vinner en avgörande seger vid Bull Run i Virginia. Lincoln inser att kriget kommer att bli långvarigt.
1 november 1861: George B. McClellan blir arméns överbefälhavare
Lincoln utser den relativt oerfarne George B. McClellan till högste befälhavare för unionsarmén.
8 november 1861
US Navy kvarhåller två ämbetsmän från sydstaterna på väg till ett möte i England. Britterna hotar med krig.
Abraham Lincoln ville inte riskera att hamna i ett krig mot britterna. Fångarna släpptes därför efter två veckor.
1862
31 januari 1862
Nordstaternas president Abraham Lincoln befaller alla styrkor på land och till sjöss att angripa sydstaterna.
6 februari 1862 Slaget vid Fort Henry
Nordstatsgeneralen Ulysses S. Grant erövrar det viktiga Fort Henry och tio dagar senare även Fort Donelson.
Fort Henry attackeras av kanonbåtar från nordstaterna den 6 februari 1862.
Fort Henry hade uppförts för att stoppa trafiken på Tennesseefloden. Nordstaternas erövring av fortet gjorde det möjligt att frakta vapen och proviant via floden.
8 mars 1862
Sydstatsflottans järnfartyg Virginia sänker två av fiendens träfartyg. Krigsfartyg av trä har plötsligt blivit urmodiga.
11 mars 1862
President Lincoln fråntar George B. McClellan rollen som högste befälhavare och övertar själv hans jobb.
6 april 1862
Sydstatsarmén överraskar Grants trupper vid Shiloh. Efter två dagars strider har 23.000 man dött, fler än i alla USA:s tidigare krig.
Slaget vid Shiloh resulterade i de dittills största förlusterna i amerikanska inbördeskriget. På bilden syns hur arméerna stormade mot varandra.
Nordstaternas medier kritiserar efteråt general Grant för att ha tagits på sängen av motståndarna.
24 april 1862
17 fartyg ur nordstatsflottan erövrar sydstaternas största och viktigaste hamn, New Orleans.
31 maj 1862: Slaget vid Seven Pines
I slaget vid Seven Pines är sydstatsgeneralen Joseph E. Johnston nära att krossa sin motståndare, men blir själv svårt sårad.
Förlusterna i slaget vid Seven Pines uppgick till 11 000 (stupade, sårade och tillfångatagna). Det är en fasansfull siffra, men trots det var förlusterna måttliga jämfört med några av de slag som skulle komma att utkämpas under amerikanska inbördeskriget.
25 juni 1862
Nordstatsgeneralen McClellan pressar sina styrkor fram mot sydstaternas huvudstad Richmond men tvingas retirera.
11 juli Henry W. Halleck blir högste militäre chef
Efter fyra månader som över-befälhavare överlåter Lincoln ansvaret till Henry W. Halleck.
29 augusti 1862 Andra slaget vid Bull Run
75.000 nordstatssoldater besegras av 55.000 soldater från sydstaterna i andra slaget vid Bull Run.
4 september 1862
Med en armé på 50.000 man inleder General Robert E. Lee en offensiv mot nordstaterna.
Styrkor från nordstaterna under slaget vid Antietam.
22 september 1862
President Abraham Lincoln utfärdar Emancipationsförklaringen som gör alla slavar fria från den 1 januari 1863.
Emancipationsproklamationen utfärdad av president Abraham Lincoln.
Förklaringen utfärdades den 22 september. Den garanterade friheten för alla slavar som befann sig innanför unionens linjer.
7 november 1862
Lincoln avskedar general McClellan med orden: ”Om du inte tänker använda armén vill jag gärna låna den.”
13 december 1862
Nordstatsarmén förlorar slaget vid Fredericksburg. ”Vi kunde lika gärna försökt erövra helvetet”, kommenterar en soldat.
Slaget vid Fredericksburg 1862 mindes av soldaterna som rena slakten av nordstatsarmén.
1863
1 januari 1863
President Lincoln deklarerar att alla slavar – i norr och söder – är fria och inkallar svarta till militärtjänstgöring.
3 mars 1863
Nordstaterna inför värnplikt för alla män mellan 20 och 45 år. För 300 dollar kan de som har råd slippa fullgöra sin plikt.
1 maj 1863: Slaget vid Chancellorsville
General Lees trupper besegrar en numerärt överlägsen nordstatsarmé i slaget vid
Chancellorsville i Virginia.
SE ÄVEN: Pearl Harbor: Döden kom från himlen
Slaget vid Chancellorsville.
Slaget vid Chancellorsville har senare blivit känt som sydstatsgeneralen Robert E. Lees mest perfekta slag bland de många han utmärkte sig för under amerikanska inbördeskriget.
10 maj 1863
Den framstående sydstatsgeneralen Stonewall Jackson dör. ”Jag har förlorat min högra arm”, säger general Lee.
28 juni 1863
Lincoln utser George G. Meade till chef för unionens största här, Army of the Potomac. Meade är femte mannen på posten på ett år.
1 juli 1863: Slaget vid Gettysburg
Krigslyckan vänder för sydstaterna som förlorar slaget vid Gettysburg – ett av inbördeskrigets allra blodigaste.
Slaget vid Gettysburg var ett av de blodigaste under amerikanska inbördeskriget med cirka 50 000 döda, sårade och saknade.
4 juli 1863
Sydstatssoldaterna i Vicksburg kapitulerar för general Grant. Därmed är sydstaternas trupper splittrade.
13 juli 1863
Demonstrationer mot värnplikten i New York urartar till en våldsorgie riktad mot svarta medborgare som råkar passera.
19 september 1863: Slaget vid Chickamauga
Sydstatsgeneralen Braxton Bragg besegrar William Rosencrans unionsarmé i slaget vid Chickamauga i Tennessee.
19 november 1863: Gettysburgtalet
Lincoln håller sitt två minuter långa Gettysburg-tal. Han deklarerar att landet ska ledas av folket, genom folket och för folket.
1864
9 mars 1864
President Abraham Lincoln utser general Ulysses S. Grant till överbefälhavare för nordstaternas styrkor.
3 juni 1864 Slaget vid Cold Harbor
En taktisk blunder kostar 7.000 unionssoldater livet i ett blodigt slag vid Cold Harbor, Virginia.
Slaget vid Cold Harbor.
Nordstatsgeneralen Ulysses S. Grant var angelägen att vinna kriget och gav därför order om ett frontalangrepp. Angreppet misslyckades, och gav general Robert E. Lee hans sista stora seger i amerikanska inbördeskriget.
2 september 1864
Unionsgeneralen P.H. Sheridan intar stor-staden Atlanta i sydstaten Georgia, där han plundrer och bränner allt av värde.
8 november 1864
Lincoln blir omvald som USA’s president i konkurrens med det demokratiska partiets kandidat George B. McClellan.
21 december 1864
General Sheridans trupper når staden Savannah efter en 40 mil lång marsch från Atlanta. De förstör allt i sin väg.
1865
31 januari 1865
Kongressen i USA antar ett tillägg till författningen som ska avskaffa slaveriet i alla amerikanska delstater.
3 februari 1865
Sydstaternas vicepresident Alexander Stephens träffar Lincoln för fredsförhandlingar. Mötet ger inget resultat.
4 mars 1865
Lincoln installeras som USA:s president i ytterligare fyra år. Vid ceremonin talar han om en ”rättvis och varaktig fred”.
25 mars 1865
General Lee inleder sin sista offensiv med ett anfall mot general Grants trupper vid Petersburg i Virginia, men tvingas retirera.
2 april 1865
General Grant går till motangrepp. Sydstatstrupperna tvingas ut ur både Petersburg och huvudstaden Richmond.
9 april 1865: Kriget slutar i Appomattox Court House i Virginia
General Lee överlämnar sin armé till general Grant i Appomattox Court House i Virginia. Kriget är formellt slut.
General Robert E. Lee och General Grant skakar hand när inbördeskriget tar slut.
14 april 1865: Booth skjuter Lincoln
Under en teaterföreställning skjuts president Abraham Lincoln ihjäl av sydstatsmannen John Wilkes Booth.
Sydstatsmannen John Wilkes Booth ville att inbördeskriget skulle blossa upp igen. Därför mördade han president Lincoln i en teaterloge.
6 december 1865
Det 13:e tillägget till USA:s författning antas i kongressen. Därmed är slaveriet officiellt upphävt.
SE ÄVEN: Tidslinje för första världskriget
Vad kallades parterna i amerikanska inbördeskriget?
De viktigaste aktörerna under amerikanska inbördeskriget
Abraham Lincoln (1809-1865)
Som son till en snickare, som inte kunde vare sig läsa eller skriva, hade Abraham Lincoln en lång väg till Vita huset. Han var emellertid oerhört begåvad, och utan i stort sett någon formell utbildning blev han medlem av den lagstiftande församlingen i delstaten Illinois och en efterfrågad advokat.
Lincoln vann ett antal spektakulära fall, och hans förmåga att argumentera gav honom 1860 presidentposten. Under hela sitt liv led han av depressioner, men han mötte dem med humor och var känd som en kvick och skämtsam person.
Jefferson Davis (1808-1889)
President för konfederationen under amerikanska inbördeskriget
Jefferson Davis var president för konfederationen under amerikanska inbördeskriget. Efter kriget satt Davis häktad i två år åtalad för landsförräderi, men han ställdes aldrig inför rätta och dömdes aldrig.
Under det mexikansk-amerikanska kriget blev Davis en nationalhjälte på grund av sin stora förståelse för strategi och sin seger i slaget vid Buena Vista (1847). Efter sin hemkomst tog Davis plats i senaten, där han snabbt fick ansvar för militära frågor.
År 1851 försöker Davis bli guvernör, men förlorar i valet. År 1853 utses Davis till krigsminister, och han stärker armén och kustförsvaret. Davis lämnar posten 1857 och återvänder till senaten, där han sitter fram till 1861.
Den 19 februari utnämns Jefferson Davis till president för Amerikas konfedererade stater (CSA).
General Ulysses S. Grant (1822-1885)
Nordstaternas främste general
Den mest framträdande nordstatsgeneralen under amerikanska inbördeskriget. Ulysses S. Grant valdes senare till USA:s 18:e president. Han innehade ämbetet från 1869 till 1877.
Under det amerikansk-mexikanska kriget 1846–49 visade Ulysses Grant prov på stort mod. Efter kriget såg en stor militär karriär ut att vänta för Grant, men skvaller om alkoholproblem satte käppar i hjulet. Ryktet förföljde Grant, men under inbördeskriget uppstod ett behov av hans taktiska förmåga.
Lincoln utsåg 1864 Grant till överbefälhavare för nordstatsarmén. Grants offensiva stil gjorde honom till en folkhjälte. Den statusen utnyttjade han för att bli vald till USA:s president 1869–77, då han arbetade hårt för att ena den splittrade nationen.
General Robert E. Lee (1807-1870)
General för konfederationen
Sydstaternas mest tongivande och segerrike general under amerikanska inbördeskriget.
Robert E. Lee var en del av Virginias aristokrati. Vid amerikanska inbördeskrigets utbrott hade Lincoln den erfarne soldaten i åtanke som högste chef för nordstatsarmén. Men Lee tackade nej. Han var principiellt emot slaveri, men valde att följa sin hemstat Virginia, när delstaten bröt med USA.
Lee förde en offensiv strategi som sydstatsgeneral. Den ledde till stora segrar, men kostade många soldater livet.
Förlusterna i inbördeskriget år för år
De blodiga slagen under amerikanska inbördeskriget decimerade antalet vapenföra män kraftigt. Av en befolkning på 21 miljoner i norr och 9 miljoner i söder – varav 4 miljoner slavar – kostade kriget över 1,3 miljoner soldater livet eller hälsan.