20000 barn dog i brittiska dödsläger
Som svar på boernas gerillataktik övergick britterna till den brända jordens taktik och satte civila i koncentrationsläger.
Britterna brände boernas gårdar och slaktade deras husdjur, så att de inte kunde hjälpa gerillan.
”En mur av barnlik kommer att resa sig mellan britter och boer i Sydafrika.” Så hårt dömde Storbritanniens blivande premiärminister David Lloyd George britternas koncentrationsläger under boerkriget. Lägren som bestod av tält eller hyddor skulle hindra boernas kvinnor och barn från att hjälpa gerillatrupperna.
De totalt 45 interneringslägren var överfulla och saknade de mest grundläggande sanitära faciliteterna. Under krigets sista år satt mer än 100000 kvinnor och barn internerade. Som en direkt följd av britternas likgiltighet för de omänskliga förhållandena i lägren härjade mässling, scharlakansfeber och tyfus. Tusentals personer dog. Barnen drabbades hårdast av de usla förhållandena; historikerna uppskattar att cirka 20000 barn under 16 år dog i lägren.
”Folk dog som råttor. Vagnar körde längs raderna av tält för att hämta liken. Det var begravningar varje dag”, minns Hester Uys som bara åtta år gammal internerades i lägret i Bloemfontein i Oranjefristaten.
Sammanlagt cirka 26000 kvinnor och barn dog i lägren – motsvarande ungefär en tiondel av den totala folkmängden i de båda boerrepublikerna Transvaal och Oranjefristaten. När de förfärliga förhållandena i lägren blev offentligt kända väckte det bestörtning i England, och den brittiska armén tvingades förbättra situationen för lägerfångarna.
Britterna internerade även cirka 100000 svarta krigsfångar, men dessa människoöden intresserade inte särskilt många, även om dödssiffrorna var minst lika höga som i boerlägren.
Med sina cirka 8000 invånare var Bloemfonteinlägret ett av britternas största.
Tiotusentals barn dog av svält och sjukdomar i de brittiska koncentrationslägren.