Ordet Ukraina betyder ”gränsområde” och användes första gången i den betydelsen i en krönika från 1187.
Där står det om den avlidne prins Vladimir att ”Ukraina stönade av sorg över honom”.
Först på 1500-talet börjar Ukraina dock användas som beteckning för området mellan Polen och Ryssland.
Här är elva nedslag i Ukrainas historia:
862
Vikingar skapade riket
Kievriket sträckte sig från de finska områdena och ända till Svarta havet i söder. Transporter skedde via de stora ryska floderna.
”Vårt land är stort och frodigt, men härjas av oro. Kom, bli vår prins, och härska över oss.”
Enligt en ukrainsk krönika bad slaviska stammar år 862 nordiska krigare att komma – så plågade var slaverna av inbördes strider.
Under vikingarna växte riket, och kring år 1000 nådde det ända till Svarta havet.
1240
Mongolerna erövrar ukraina
De mongoliska ryttararméerna trängde in i Ukraina ledda av Djingis khans barnbarn Batu khan, som regerade det mongoliska riket mellan 1227 och 1255.
Den 6 december 1240 intog Djingis khans barnbarn Batu staden Kiev.
Det var inte första gången mongolerna krossade stadens försvar, men denna seger markerade slutet på vikingarnas dominans i Ukraina.
De följande drygt 100 åren betalade ukrainarna tribut till mongolerna, som i gengäld lät undersåtarna sköta sig själva.
1362
Litauen blir östeuropas stormakt
Algirdas av Litauen var storfurste åren 1345–1377.
Under storfurste Algirdas fullföljde Litauen sin erövring av Ukraina.
År 1362 intog Algirdas Kiev, och snart stod hans trupper bara åtta mil från Moskva, där den ryske storfursten regerade.
När Algirdas dog år 1377 sträckte Litauen sig från Östersjön till Svarta havet.
1569
Fördrag gjorde Ukraina delvis polskt
Lublinunionen förde in polackerna i Ukraina.
Lublinunionen från 1569 gjorde västra Ukraina till en del av den polsk-litauiska realunionen.
Efter nederlag till storfursten av Moskva behövde Litauen en stark allierad och gick därför ihop med Polen.
Polackerna ockuperade stora delar av Ukraina och var förtjusta i landets feta mull.
En författare skrev: ”Ukraina är som det land Gud lovade hebréerna. Här flyter det av mjölk och honung”.
1648
Kosacker flyr från förtryck
Ukrainas hårdföra krigare, kosackerna, uppstod i gränslandet mellan polska adelsmäns mark och mongoliska horder i öster.
Under litauiskt och polskt styre exploaterades Ukrainas bönder av adeln.
Många flydde ut på obebodda stäpper och blev kosacker.
Från 1648 till 1709 utgjorde kosackstaten hälften av dagens Ukraina.
1709
Peter den store gör ukraina ryskt
Stora nordiska kriget fick allvarliga konsekvenser för Ukraina.
Landet var på den tiden delat mellan den polske kungen, Rysslands Peter den store och osmanernas sultan.
En svensk invasion krossade Polen, men år 1709 besegrades svenskarna av Peter den store vid Poltava i Ukraina.
Under de följande årtiondena införlivades hela Ukraina med Ryssland.
1772
Österrike får en bit
Politiska spänningar mellan Österrike, Ryssland och Preussen ändrade 1772 på nytt kartan över Ukraina.
Med ett pennstreck gav stormakterna området Galizien i västra delen av landet till Österrike.
För att försvaga Ryssland stöttade österrikarna från 1848 deras minoritets drömmar om ett enat Ukraina.
Läs också: Ukrainska och ryska – vad är skillnaden?
Den första ukrainska frihetsrörelsen sade samma år:
”Ukrainarna är ett folk som skiljer sig från polacker och ryssar. Vi är 15 miljoner människor som talar samma språk”.
Självständigheten lät dock vänta länge på sig.
1917
Världskrig gav kortvarig frihet
Ukrainare i Kiev firade den kortvariga självständigheten efter det ryska tsardömets fall.
Ukrainare förklarade 1917 landet självständigt – mitt under första världskriget – men inbördeskrig bröt genast ut mellan kommunister och konservativa.
De ryskstödda kommunisterna vann, och fram till 1990 var Ukraina en del av Sovjetunionen.
Först när Sovjetunionen löstes upp återfick Ukraina sin självständighet.
1991
Ukraina blir självständigt
Den ukrainske presidenten Leonid Kravtjuk (nr 2 från vänster) och Rysslands president Boris Jeltsin (nr 3 från höger) undertecknade 1991 det avtal som upplöste Sovjetunionen.
Sommaren 1991 utfärdade det ukrainska parlamentet en självständighetsförklaring, som i en folkomröstning i december samma år godkändes med en överväldigande majoritet av 90 procent av de röstande. Samtidigt valdes Ukrainas första president, den tidigare kommunisten Leonid Kravtjuk.
Senare samma månad avvecklade ledarna för Ukraina, Ryssland och Belarus Sovjetunionen som stat och ersatte unionen med Oberoende staters samvälde (OSS) bestående av tidigare Sovjetrepubliker.
2014
Ryssland tar Krim
Rysktalande soldater utan kännetecken eller uniformsmärken erövrade Krim efter ryskt missnöje med den politiska situationen i Ukraina.
Flera ukrainska presidenter för under 00-talet Ukraina närmare EU och Nato, och 2008 lovar militäralliansen att Ukraina en dag kan bli medlem.
Oro mellan pro-västerländska och pro-ryska politiker leder 2014 till Majdan-upproret i Kiev, då folkmassor kräver den sittande presidentens avgång. En omröstning i parlamentet avsätter den pro-ryske presidenten, som flyr till Rysland.
Omedelbart efter det sätter Rysslands president Putin in styrkor på Krimhalvön, som annekteras från Ukraina efter en folkomröstning.
Ryska separatister i de östra regionerna Donetsk och Lugansk förklarar sig samtidigt självständiga, och strider med den ukrainska armén bryter ut
2022
Ryssland invaderar Ukraina
Mängder av ryska stridsvagnar transporterades med tåg till gränsen mot Ukraina.
Under hösten 2021 börjar Ryssland placera ut stora styrkor längs gränsen till Ukraina. Ryssarna kräver garantier för att Ukraina aldrig ska bli medlem av Nato och genomför stora militära övningar längs gränsen.
Nato-länderna avvisar Rysslands krav och tänker inte rucka på Ukrainas rätt till självbestämmande.
Omfattande diplomatisk aktivitet leder ingenvart, och den 24 februari går ryska styrkor över gränserna till inte enbart de av Ukraina kontrollerade delarna av regionerna Donetsk och Lugansk utan till hela Ukraina.
