Här är elva av historiens mest berömda belägringar

Var den trojanska hästen en jordbävning?

Berättelsen om de 30 greker som gömda i en trähäst smugglade in sig själva i Troja och därefter tog staden är en myt. Den har emellertid gått till historien som ett av de mest fantastiska påhitten för att ta en belägrad stad, medan historikerna söker efter en sann förklaring.

En skola bland historikerna anser att det rörde sig om en gigantisk murbräcka utformad som en häst.

Andra har förklarat det med att ett jordskalv förstörde stadsmurarna under pågående belägring strax för år 1200 f Kr, och att hästen har kommit med i berättelsen, eftersom djuret var stadens symbol och maskot.

Krav efter kapitulation ledde till nytt krig

År 149 f Kr kapitulerade stormakten Kartago till Rom efter två blodiga krig. De 300 000 invånarna i huvudstaden med samma namn avvisade emellertid romarnas krav om att staden skulle förstöras. De förskansade sig bakom stadsmuren, och de följande tre årens belägring har gått till historien som det tredje puniska kriget.

Inte förrän våren 146 lyckades romarna tränga in i staden, och där fick de kämpa sig fram från hus till hus. De 50 000 överlevande i staden såldes som slavar, medan romarna jämnade Kartago med marken.

Hjältar eller fanatisk sekt?

När romarna år 73 intog bergsfästningen Massada vid Döda havet, hade samtliga 960 judiska försvarara begått kollektivt självmord.

Berättelsen om Massada har gått till historien som en av de stora hjältemyterna, men för det första har arkeologer i modern tid hittat enbart 30 skelett på Massada, och för det andra tyder mycket på att folket i ökenfästningen var religiösa fanatiker, som den judiska befolkningen i Jerusalem själva hade kastat ut ur staden, eftersom de försökte starta ett utsiktslöst uppror mot den romerska ockupationsmakten.

Kastade ut de fattiga

I juli 1418 bestämde sig engländarna för att belägra den franska staden Rouen. Den var vid den tiden en av Frankrikes viktigaste och bäst befästa städer, men de 70 000 invånarna var inte ordentligt förberedda och förråden började snabbt att sina.

I december levde folk på hundar, katter, råttor och möss, och då fattade kommendanten, Alain Blanchard, det märkliga beslutet att kasta ut stadens 12 000 fattiga för att lätta på situationen. De uthungrade människorna tillbringade nästa månad på kanten av stadens vallgrav, där många dog under de kalla vinternätterna.

När Rouen föll den 20 januari 1419 var resten av stadens befolkning så rasande på det franska styret att de svor den engelske kungen obetingad lojalitet.

Alain Blanchard halshöggs i samband med kapitulationen.

Belönad med sil och ett universitet

År 1574 nådde 17 nederländska provinsers uppror mot spanskt herravälde sitt klimax vid staden Leiden.

Spanska trupper belägrade staden, där förråden höll på att sina. Upprorsledaren, Vilhelm av Oranien, beslöt sig för att förstöra vallarna, så att han kunde segla in med en liten flotta av flatbottnade båtar och tvinga bort spanjorerna från det vattendränkta landskapet.

Först blev emellertid Vilhelm sjuk, sedan blåste vinden åt fel håll, och det tog tre månader, innan en stark, västlig vind gjorde att planen lyckades.

När Vilhelm rryckte in i staden, som hade levt ”två månader med mat och en månad utan”, firade de befrielsen med sill, och som belöning för stadens symboliska uthållighet bestämde han sig för att grunda ett universitet, Hollands äldsta.

Sultanens harem

År 1644 angrep en grupp malteserkorsriddare en ottomansk konvoj på Medelhavet och tog sultanens harem som byte och förde det till Candia (Heraklion), huvudstaden på Kreta.

Följande vår inledde en ottomansk här på 60 000 man erövringen av den venetianskkontrollerade ön, och i maj 1648 kvarstod endast för dem att erövra Candia.

Belägringen av staden kom i gengäld att vara i 22 år, 4 månader och 6 dagar, och den är därmed en af historiens längsta. Vid kapitulationen den 27 september 1669 fanns det bara ruiner kvar.

Historien förmäler inget om haremets vidare öde, men förlusten av Candia var avgörande när det gällde att knäcka Venedig som sjömakt.

Ett plåster på såret

När England 1779 var djupt engagerat i det amerikanska frihetskriget, försökte Spanien kasta ut britterna från Gibraltar genom att belägra staden.

Kriget i Nordamerika slutade med nederlag och USA:s självständighet, men garnisonen i Gibraltar höll stånd ända fram till fredsslutet 1783.

Det var det 14:e spanska försöket att erövra Gibraltar med militära medel, och försvaret av enklaven gav kommendanten George Augustus Elliott status som nationalhjälte och som mannen som satte plåster på såret efter förlusten av de transatlantiska kolonierna.

Pesten knäckte soldaterna

När Napoleon Bonaparte i mars 1799 nådde fram till den lilla hamnstaden Akko vid östra Medelhavet, räknade han med att inta staden efter ett par veckors belägring.

Den lokale ledaren, Jezzar Pasha – en brutal man med tillnamnet Slaktaren – hade emellertid hört talas om Napoleons hårdhänta behandling av befolkningen i Jaffa och vägrade ge upp staden.

Det som emellertid knäckte den mäktiga franska hären var pesten. Den angrep soldaterna i det träskartade landskapet omkring Akko och tvang efter en och en halv månad Napoleon till en förödmjukande reträtt och ett uppgivande av drömmen om att bli kejsare av Levanten.

Seger bidrog till nederlag vid Stalingrad

När de sista sovjetiska styrkorna i Sevastopol kapitulerade den 29 juni 1942, hade de motstått åtta månaders tysk belägring. Det var mycket längre än den tyska arméledningen hade räknat med.

Sevastopol hamnade under tysk kontroll, men eftersom hela 11:e armén och östfrontens största koncentration av tungt artilleri var bundna på platsen, tvingades general Paulus och hans 6:e armé uppskjuta anfallet på Stalingrad, där fälttåget slutade med ett av tyskarnas blodigaste nederlag.

Den kanske grymmaste belägringen

Tyskarnas 872 dagar långa belägring av Leningrad från den 8 september 1941 till den 27 januari 1944 betraktas som en av historiens mest fruktansvärda. Inemot 1,3 miljoner av stadens invånare dog – de flesta av svält.

Medan tyska bombningar anställde omfattande förstörelse i staden, försökte dennas befolkning att överleva på ransoner, som började med 500 gram bröd om dagen men som 1942 hade skurits ned till 125 gram.

Samma år rapporterades det att alla fåglar, råttor och sällskapsdjur nu hade ätits upp av svältande invånare, och under belägringen frös tiotusentals människor ihjäl, eftersom den ouppvärmda staden samtidigt drabbades av tre extremt kalla vintrar i sträck.

Strategisk belägring av stålverk

Ryssland inledde invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 och tusentals ryska soldater ryckte fram mot den ukrainska staden Mariupol. Ryssarnas offensiv mot Mariupol fick ukrainarna att söka tillflykt till de underjordiska bunkrarna under stålverket Azovstal.

Flera hundra civila och ett större antal soldater satt fast under stålverket i flera veckor. Situationen i Mariupol betecknades som en katastrof, och ett okänt antal människor dog under fasansfulla förhållanden, då det rådde brist på mat, vatten och mediciner.

Ukrainska och ryska styrkor kämpade om hamnstaden, eftersom den har strategisk och symbolisk betydelse för krigets utgång.