När infaller Luciadagen?
Lucia firas varje år den 13 december med sång och luciatåg. Det populära helgonet led emellertid ett grymt öde.
Enligt legenden avrättades Lucia den 13 december 304, och efter sin död betraktades hon som en martyr och helgonförklarades av den katolska kyrkan.
"Lucia" kommer av det latinska "lux", som betyder "ljus".
Fram till kalenderreformen 1753, då den gregorianska kalendern infördes, var den 13 december årets kortaste dag.
Därmed sammanföll Lucias helgondag med vintersolståndet och blev en ljusfest mitt i den mörka årstiden.
I dag infaller årets kortaste dag den 21 december.
Vem var Lucia?
Historikerna känner till få detaljer från Lucias liv, men de vet att hon på 300-talet avrättades under romarnas förföljelse av de kristna.
I konsten uppträder Lucia ofta med en skål i handen, i vilken det ligger ett par ögon. Som straff för att Lucia var kristen placerade romarna henne på en bordell. Lucia slet därför ut sina ögon, så att ingen man skulle förälska sig i henne. Men ögonen växte ut igen varje gång hon försökte slita ut dem.
Lucia uppträder i religiösa texter från 400-talet, men blev framför allt populär i medeltidens många helgonsamlingar.
Lucia vägrade att offra till romerska gudar
Enligt kristen tradition kom Lucia från en förmögen familj i staden Siracusa på Sicilien, som då ingick i det romerska riket.
På Lucias tid var den kristna tron förbjuden i romarriket, vilket gjorde att många av rädsla för att bli angivna dolde sin religion och sökte skydd under marken i stadens katakomber.
Om Lucia berättas det att hon på nätterna hjälpte sina trosfränder genom att förse dem med mat.
För att hitta rätt i nattmörkret hade hon en krans med ljus i på huvudet, så att händerna var fria att bära maten.
Läs också:
Lucia avslöjades som kristen, när hon gifte sig med en hedning, som angav henne. Lucia avrättades för att hon vägrade att offra till de romerska gudarna.
Först försökte man bränna henne på ett bål, men elden ville inte ta sig. Därför tillkallades en bödel, och Lucia avrättades med svärd den 13 december 304.
Traditioner på Luciadagen
Lucia är framför allt populär i Skandinavien. Traditionen kom från Italien på 1800-talet och spreds till en början i Sverige.
Lucia är därmed ett av ytterst få helgon som hyllas av protestantiska kristna i Norden.
Den vanligaste traditionen den 13 december är luciatåget.
Skolor, arbetsplatser, sjukhus och äldreboenden fylls med personer iklädda långa vita nattlinnen, som med ljus i händerna skrider fram och sjunger luciasånger.
VIDEO: Luciamorgon från Göteborg 2016
Den ursprungliga, italienska sången är från 1849 och har från början inget med det katolska skyddshelgonet att göra.
Den ursprungliga sången är komponerad som en hyllning till det lilla fiskeläget Borgo Santa Lucia, som ligger vid Neapelbukten.
Området Borgo Santa Lucia har varit föremål för många traditionella napolitanska sånger. Ofta handlar de om napolitaner som lämnar hemlandet för att resa till USA.
Författaren och journalisten Sigrid Elmblad (1860–1926) skrev i början av 1920-talet en svensk text till luciasången, så att den skulle passa bättre till traditionen.
Den i dag kanske vanligaste sången vid Luciafirande i Sverige är ”Natten går tunga fjät”, som skrevs 1928 av Arvid Rosén.
Text till ”Natten går tunga fjät”
Natten går tunga fjät,
runt gård och stuva.
Kring jord som sol’n förlät,
skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus,
stiger med tända ljus,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Natten var stor och stum.
Nu, hör, det svingar
i alla tysta rum,
sus som av vingar.
Se, på vår tröskel står,
vitklädd med ljus i hår,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Mörkret skall flykta snart,
ur jordens dalar.
Så hon ett underbart
ord till oss talar.
Dagen skall åter ny,
stiga ur rosig sky,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Text av Arvid Rosén
Lussekatter skulle jaga bort djävulen
Den 13 december äter man av tradition lussekatter. Det är vetebullar kryddade med saffran, som ger bullarna den gula färgen.
Sedan 1600-talet har det här i Sverige varit tradition att unga flickor med ljus i håret väcker hela huset med lussebullar.
Lussekatter bakas i många olika former. Här är s-formen, som är den vanligaste.
Det finns flera teorier om lussekatternas ursprung.
Den mest kända är att bullarna kom till Sverige från Tyskland, där man ansåg att brödets färg skulle skrämma bort djävulen. ”Lusse“ anses syfta på ”Lucifer“ (djävulen).
Årets längsta natt var förknippad med många vidskepliga föreställningar. Med ljus och lussekatter gick det att hålla ondskan på avstånd.
