Varför pussas man under misteln?

I dag är det romantiskt att pussas under en mistel, men finns det någon historisk förklaring till att man ska pussas just under en mistel?

I dag är det romantiskt att pussas under en mistel, men finns det någon historisk förklaring till att man ska pussas just under en mistel?

Misteln är en åretruntgrön och giftig växt. Därför kan det verka märkligt att vi i samband med julen står och pussas under misteln.

Misteln har emellertid förknippats med fruktbarhet och läkande av flera folkslag genom historien.

Det är mot bakgrund av dessa föreställningar som traditionen att pussas under en mistel uppstått.

Varifrån kommer misteln?

Den romerske historikern Plinius den äldre (cirka 23–79) beskrev, hur de keltiska druiderna plockade mistel från ekarna.

Plinius var även naturhistoriker och visste att mistelns vita bär i stora mängder är giftiga, men han var också fascinerad av druidernas tro på växtens läkande egenskaper.

Målningar av druider i England

För druiderna var misteln förknippad med läkning, fruktbarhet och beskydd. Seden med att pussas under misteln uppstod dock först senar

© S.F. Ravenet/F. Hayma/Wellcome Collection

När druiderna plockade misteln, bredde de ut en vit duk under trädet, så att misteln inte skulle mista sin kraft, om den rörde vid jorden.

Efteråt använde de misteln vid speciella offer, och hängde upp den i dörröppningar, där den dels var en fruktbarhetssymbol och dels skyddade hemmet mot onda makter.

Kyrkan förbjöd misteln

På grund av denna hedniska bakgrund förbjöd kyrkan långt fram i historien användning av misteln. Bruket överlevde emellertid i folklig tradition.

På grund av tron på mistelns nyttiga effekter på fruktsamheten uppstod seden att kyssa varandra i dörröppningen. Det har troligen skett någon gång under senmedeltiden.

Misteln kontrollerade pussande

Sedens spridning och popularitet nådde emellertid sin höjdpunkt i 1800-talets viktorianska England, möjligen för att det pryda samhället bättre kunde ”kontrollera” kyssandet, när det skedde i full offentlighet.

Foto av en mistel med vita bär

Misteln kännetecknas av gröna och vita bär. Vanligtvis hängs en gren av mistel i en dörröppning, och de som hamnar under den ska pussas.

© Shutterstock

Ännu en sed tillkom: När en man hade stulit sig en kyss under misteln, skulle han plocka ett av dess bär och kasta bort det.

När misteln inte hade fler bär, hade den mist sin magiska kraft.

Misteln blir en jultradition

Det var också vid den tiden som misteln fick sin plats bland julens traditioner.

Viktorianerna vinnlade sig om att julen skulle inrymma kärlek och vänskap, och eftersom Jesu födelse ju också kunde ses som en symbol för fruktsamhet, låg vägen öppen.

Därför bjöd kyrkan in misteln, även om den inte räknades som en kristen tradition.