Jul i krig

Ett brev, en julklapp eller granar – soldaterna under första och andra världskriget behövde inte mycket för att komma i julstämning. Trots bomber och lidande lyckades soldater på båda sidor av fronten hålla liv i julens traditioner och sprida en smula trevnad.

Ett brev, en julklapp eller granar – soldaterna under första och andra världskriget behövde inte mycket för att komma i julstämning. Trots bomber och lidande lyckades soldater på båda sidor av fronten hålla liv i julens traditioner och sprida en smula trevnad.

FPG/Getty Images

Under både första och andra världskriget tillbringade miljoner soldater julen vid fronten. Med klappar, god mat och post försökte deras länder göra tillvaron lite ljusare, medan granaterna föll.

Den kanadensiske soldaten David MacLean skrev julen 1916 hem från Frankrike, där han och 48:e Highlandersregementet var stationerade:

”Vi åt julmiddagen i ett tält som rests enkom för tillfället. Det var så stort att hela kompaniet kunde äta tillsammans. Officerarna serverade oss, och menyn bestod av grillat fläsk, stekt potatis, morötter, kål och äpplemos. Till dessert fick vi brylépudding.”

Berättelser om julefrid var precis den typen av glada nyheter som MacLean och andra soldater tyckte om att skicka hem.

Soldater på båda sidor av fronten försökte i görligaste mån skona familjen från obehagliga detaljer, samtidigt som de ville ha nyheter hemifrån – helst något som kunde skingra tankarna från krigets fasor och rädslan för att dö.

© FPG/Getty Images

Propaganda direkt från skyttegravarna

Under julen försökte krigets parter överträffa varandra i att skildra livet vid fronten så idylliskt som möjligt.

Med hjälp av arrangerade bilder från krigszonen skulle civilbefolkningen övertygas om att nationens unga män hade trevligt och var på god väg att segra.

Under båda världskrigen var tyskarna mästare på att få soldater att se ut som om de njöt av livet i fält.

© Popperfoto/Getty images

Tomten drog i fält

Under andra världskriget hanterade britterna de första årens svåra motgångar med galghumor.

Helt i linje med tidsandan såg det brittiska krigsministeriet till att det togs massor med tomtebilder: tomten i ett jaktflygplan lastat med julklappar, tomte iförd hjälm på väg med julklappar och så vidare.

©

Nazisterna försökte kapa julen

Med hjälp av propaganda försökte nazisternas ideologer ihärdigt att förvandla den kristna högtiden till en germansk fest, som markerade vintersolståndet.

Julprydnader med nazistsymboler var ett av medlen. Tyska tidningar förbjöds att uppmärksamma julens kristna historia – i stället skulle de fokusera på Tysklands nye frälsare: Adolf Hitler.

© MPI/Getty Images

Julen sålde krigsobligationer

Under världskrigen behövde de krigförande länderna enorma summor för att finansiera produktionen av vapen och ammunition.

Julen utnyttjades därför som en förevändning för att sälja så kallade krigsobligationer.

Affischer uppmanade befolkningen att göra sin patriotiska plikt och ge bort en krigsobligation i julklapp.

I USA kunde de billigaste köpas för motsvarande 3 400 kronor i dagens penningvärde – med garanti för att den efter tio år skulle vara värd 4 500 kronor.

Under kriget utfärdade USA krigsobligationer för 185,7 miljarder dollar, vilket i dag skulle motsvara 32 000 miljarder kronor.

Den brittiske örlogsofficeren Adrian Silas höll 1942 en glad julfest i London för sina amerikanska, franska och ryska kollegor.

© popperfoto/getty images
© Bettmann/Getty Images

Tonvis av julklappar till fronten

Krigets parter gjorde stora ansträngningar för att få fram paket till soldaterna. De anhöriga skickade emellertid så många julklappar att de brittiska järnvägarna under andra världskriget drev kampanjer med parollen:

”Färre julklappar, tack. Håll försörjningsvägarna fria för vapen och ammunition.”

© Ralph Morse/Getty Images

Jultomtens besök var populära

Stilla havets tropiska temperaturer och höga luftfuktighet hindrade inte allierade soldater från att klä ut sig som jultomten och uppträda för varandra.

Upptåg, dåliga skämt och hemmagjorda presenter gjorde tomtens besök till ett avbrott från krigets fasor.

© IWM/Getty Images

Festmat ersatte fältkäket

Medan soldaterna större delen av året fick nöja sig med konserverad mat, satsades allt på att göra julmiddagen till en fest.

Till och med under Ardenneroffensiven julen 1944, då amerikanska styrkor pressades av Hitlers sista offensiv, fick de allierade soldaterna en festmåltid:

”Kalkon med alla tillbehör – det var fantastiskt”, skrev amerikanen Burt Morphis från sin post i Bütgenbach i södra Belgien.

© Interfoto/Imageselect

Granar var oumbärliga

Under första världskriget ansåg de tyska generalerna att soldaterna måste ha en julgran.

År 1914 lät de därför tillverka tiotusentals minijulgranar – kompletta med ljus och dekorationer – och skickade dem i små kartonger till fronten. Där gav de upphov till stor glädje.

© Ullstein Bild/Getty Images

Paket höjde moralen

Inte alla anhöriga till soldaterna i fält förstod att mat, godsaker, cigaretter och sprit var de populäraste gåvorna vid fronten.

Den tyske soldaten Rudolf Dünnebeil skrev julen 1942 förvånat (eller surt) till sin mor från en okänd plats i Frankrike:

”Tack för julklapparna. Men vad hade du tänkt dig att jag skulle använda baddräkten till? Hoppa i Atlanten?”

Den franska tidningen Le Petit Journal påminde om att krigets fasor fortsatte under julen.

© Selva/bridgeman images
© Gerry Cranham/Getty Images

De lyckligt lottade fick permission

Året runt togs soldater ur tjänst och skickades på några dagars permission bakom fronten, när striderna tillät det.En resa hem till familjen var emellertid en sällsynt lyx för frontsoldater.

Ju längre hemifrån soldaten var posterad, desto mindre var sannolikheten för att han skulle beviljas permission i hemlandet. Någon särskild julpermission förekom inte heller.

© Mansell/Getty Images

Vapenvila gjorde generalerna rasande

Julen 1914 uppstod spontana vapenvilor längs västfronten, och obeväpnade tyska soldater vågade sig ut i ingenmansland mellan skyttegravarna för att önska sina brittiska och franska fiender god jul.

Efter händelsen fick generalerna bråttom att utfärda stränga order att inte fraternisera med fienden – vare sig under julen eller resten av året.

© Getty Images

Hitler led

Tysklands diktator avskydde högtider. En julafton tillbringade han i en taxi, som han hade hyrt för att köras runt på måfå i södra Bayern – enbart för att slippa firandet.

”Julen ignorerades helt av Führern. Inte en enda grankvist, inga stearinljus”, skrev hans sekreterare Traudl Junge om julen 1943, som tillbringades i Varglyan i Ostpreussen.