Under de första århundradena av vår tideräkning var kristendomen en förföljd religion.
När därför Konstantin som den förste kristne kejsaren gjorde kristendomen till statsreligion i det bysantinska riket väckte detta en del diskussioner.
Bland annat visste ingen vilket datum Jesus var född.
Datum för julen flyttades
Man ansåg att bebådelsen, då ärkeängeln Gabriel gav jungfru Maria beskedet att hon var havande, hade skett på den dag som motsvarade den 23 mars.
Lägger man ett nio månader långt havandeskap till detta datum, hamnar man på den 23 december, som också var vintersolstånd, alltså årets kortaste dag.
Problemet var att detta datum dessutom var avslutningen på den hedniska festen Saturnalierna, som härrörde från romersk tid och som firades av en stor del av befolkningen.
Konstantin ville å den ena sidan inte förnärma den del av befolkningen som firade Saturnalierna, men å den andra sidan fick inte den nya religionen heller förknippas med hedniska ritualer.