Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Hur firades jul under medeltiden?

Under tidig medeltid firade man Jesu födelse i hednisk stil med fylla, fest och slagsmål.

Look and Learn/Illustrated Papers Collection/Bridgeman Images

Innan medeltidens kristna kunde fira Jesu födelse var de först tvungna att uthärda en fyrtio dagar lång julfasta.

Från mitten av november skulle de avhålla sig från alkohol och animaliska produkter som kött, ägg, mjölk, ost och smör.

Syftet var att förbereda sig ­andligt för julfirandet. När fastans ­pröv­ningar var över väntade tolv dagars firande från den 25 december till ­trettondagen den 6 januari.

Danmark blev omkring år 975 det första skandinaviska riket som blev kristet.

© Celtic/Bridgeman Art Library/Ritzau Scanpix

Vikingarna firade hednisk jul

Nordborna firade jul långt innan de blev kristna. Vikingarna höll midvinterfest – jól – på årets ­kortaste dag, som infaller den 21–22 december. Festen bestod av massor av mat, öl och offer till gudarna.

När vikingarna blev kristna på 900–1000-talet lyckades missionärerna förvandla den hedniska festen till ett firande av Jesu födelse – och byta ut Tor och Oden mot Jesus och Jungfru Maria.

Trots ihärdiga försök lyckades munkarna dock inte få bukt med det hedniska ordet ”jul”.

Julen hade ännu inte utvecklats till ett fridfullt familjefirande utan bestod av en blandning av hedniska och katolska seder.

Det innebar bland annat att julafton var en stillsam dag av vakande, som avslutades med den katolska midnattsmässan.

Därefter firades juldagarna i stora drag med dryckesgillen, uppsluppna lekar, dans och slagsmål.

Look and Learn/Illustrated Papers Collection/Bridgeman Images

Gran och julträd är också hedniska seder, som bakades in i det kristna julfirandet. De åretruntgröna växterna användes från början som dekoration under firandet av vintersolståndet i december.

Look and Learn/Illustrated Papers Collection/Bridgeman Images

Mannen med högst status – i regel husets äldste – tände stocken efter att ha läst en bön. På en del håll i Europa offrade man bland annat spannmål, vin och rökelse, innan elden tändes.

Look and Learn/Illustrated Papers Collection/Bridgeman Images

Julstocken lades i eldstaden och fick inte slockna, förrän den hade brunnit upp helt, eller juldagarna var över.

Julstocken valdes ut med omsorg och drogs in under stora festligheter – bland annat i ­England, där ­Henrik VIII deltog i traditionen.

Look and Learn/Illustrated Papers Collection/Bridgeman Images

Festligheterna med hedniska inslag blev så vilda att kyrkan på 1100-talet kände sig manad att stifta lagar som föreskrev lugn och ro under julen.

En av de hedniska traditioner som bakades ihop med firandet av Jesusbarnet var julstocken.

I stora delar av Europa tog man in en stock och lade den i eldstaden, där den skulle brinna tills julen var slut.

Ursprunget var troligen ett nordeuropeiskt firande av naturen från tiden före kristendomen.

Läs också:

Jul

Varför firar vi jul på fel dag?

1 minut
Jul

Hitler ville stjäla julen från Jesus

4 minuter
Jul

Firade romarna jul?

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj