Hur granen dekoreras har förändrats under historien. På bilden syns ett tyskt par framför en julgran, som omkring år 1910 användes på julkort. 

© Shutterstock

Historien om julgranen bygger på en lögn

I mitten av 1800-talet spreds en populär historia om att Martin Luther var mannen bakom världens första julgran. Historien var en väldigt romantisk julberättelse, men dessvärre lite för bra för att vara sann.

7 december 2018 av Emrah Sütcü og Pernille Mogensen

Mörkret hade för länge sedan sänkt sig över den snötäckta nejden kring staden Wittenberg i dagens Tyskland, när en man med huva på julaftons kväll år 1536 letade sig fram genom skogen. 

För att navigera använde han stjärnorna, och när han i deras sken fick syn på en liten gran, hejdade han sig. I en snabb ingivelse grep han tag om trädet med båda händerna, och han lyckades dra upp det ur den frusna marken. 

Därefter släpade han med sig trädet hem, och inspirerad av de glittrande stjärnorna dekorerade han de gröna grenarna med levande ljus. 

Han kallade på sin familj, som tog plats runt granen, och med högtidlig stämma berättade han för dem om miraklet i Betlehem. Mannen var Martin Luther, men historien är påhittad.

Historien om Luther är en myt

I mitten av 1800-talet uppstod de första berättelserna om att den reformerte munken Martin Luther var mannen bakom den första julgranen. 

Historien blev snabbt populär, och även om den fortfarande berättas i dag i exempelvis barnböcker, så har den inga historiska belägg. Det är nämligen ovisst om Martin Luther hade julgran, och dessutom var julgranen redan känd på hans tid. 

Martin Luther med sin familj på julafton. Det är dock inte säkert att han hade julgran.

© Bridgeman Images

Traditionen uppstod i Tyskland

Även om Luther inte var mannen bakom den första julgranen, och historikerna i dag har svårt att peka på den första julgranen, så råder det enighet om att traditionen uppstod i västra Tyskland i början av 1500-talet.

En av de äldsta historiska källor som beskriver något som kan ha varit en julgran härrör från den tyska staden Freiburg 1419. En grupp bagarlärlingar ska där ha sett ett träd dekorerat med äpplen, kakor och glitter på ett av stadens härbärgen. 

En senare källa berättar att ett dekorerat träd ställdes upp i katedralen i Strasbourg år 1539, medan en krönika från 1570 beskriver hur hantverkare i Bremen dekorerade ett träd med äpplen, nötter, dadlar och pappersblommor.

Konkreta beskrivningar av julgranen från dess första tid är få, men juridiska dokument visar att julgranen fick fotfäste i Tyskland under 1500-talet. 

I alla fall såg stadsledningen i Freiburg sig tvungen att förbjuda all fällning av granar julen 1554. I Alsace bestämde myndigheterna år 1561 att medborgarna endast fick fälla en gran per hushåll.

Historiskt sett har träd ofta haft symbolisk betydelse, och hos en lång rad folkslag har träd varit förknippade med pånyttfödelse och evigt liv. Hos de förkristna germanska och skandinaviska stammarna var granar till exempel ett centralt element i firandet av vintersolståndet, som infaller i slutet av december varje år. 

Då dekorerades husen med grenar från de åretruntgröna träden som en symbol för att ljuset och livet återvände. Huruvida det finns en koppling mellan de förkristna traditionerna och den moderna julgranen är i dag oklart.

Kyrkan tog till sig julgranen

Julgranens möjliga hedniska upphov tilltalade dock inte kyrkan, som på 1600-talet försökte motarbeta trädets växande popularitet. 

Till exempel beklagade den tyske teologen Johann Conrad Dann­hauer sig år 1647 över att julgranen fick större uppmärksamheten ”än Guds ord och de heliga ritualerna”.

Till kyrkans förtret hade julgranen kommit för att stanna, och i synnerhet den tyska adeln tog den till sig. Julgranen ersatte den katolska julkrubban, som blivit populär på 1200-talet, men som efter reformationen på 1500-talet förvisades från protestantiska hem i nästan 400 år. 

Julgranens folkliga genombrott i Tyskland kom på 1700-talet, då den folkkäre författaren Johann Wolfgang Goethe lät julgranar uppträda i sina verk. På 1800-talet fanns det julgranar i tyska kyrkor.

Sveriges första ­julgran stod på Stora Sundby 1741.

© Mauritz Klingspor

Kungligheter gjorde trädet folkligt

Ungefär samtidigt började julgranen slå rot utanför Tyskland. Tyska adelspersoner bosatta i utlandet tog nämligen traditionen med sig. 

I England publicerade tidningen Illustrated London News 1848 en teckning av landets kungafamilj samlad runt en julgran. 

Teckningen av drottning Victoria och prins Albert gav enligt brittiska historiker julgranen dess folkliga genombrott i England, även om det var långtifrån första gången en julgran hittat in i Windsor Castle. 

Redan som barn hade Victoria stiftat bekantskap med julgranen, eftersom hennes farmor, Charlotte av Mecklenburg-Strelitz, var tysk prinsessa. På 1840-talet förde Victoria och hennes make, som var en tysk prins, traditionen vidare.

Migranter tog med sig traditionen

Under 1800-talet blev julgranen populär i USA. Det berodde på framför allt de tusentals tyska immigranter som reste över Atlanten med julpynt i väskan. Tidningen Philadelphia Bulletin kunde 1860 slå fast att ”det finns knappt inget hus som inte har en julgran”.

Trädets popularitet framgår också av en sammanställning från 1880 som visar att hela 200000 träd erbjöds till försäljning på Washington Market i New York till ”ytterst skandalösa priser”.

De följande årtiondena blev den året­runtgröna granen en fast jultradition i så gott som alla länder med kristet arv.

Lär dig mer om julens traditioner i vårt tema om jul

Lägg världshistorien under julgranen

Skicka ut din favorithistorienörd på en fantastisk resa i det förflutna – fylld med fängslande dramer, avgörande händelser och otroliga människoöden.

Med ett enkelt klick kan du köpa en julklapp som skänker glädje långt in i 2019.

Ja tack, jag vill gärna ha den perfekta julklappen till historienörden. 

Läs mer

Oddgeir Bruaset: Du grøne, glitrande, Vigmostad og Bjørke, 2017. 

Kanske är du intresserad av...