Vit snöflinga mot blå bakgrund

Jul

Julen är mycket mer än julskinka och klappar. Julen är även fylld med drama, myter – och mysiga traditioner. På VÄRLDENS HISTORIA tar vi med dig till vikingarnas jul, vi berättar varför Hitler förklarade krig mot julen och hur julfriden sänkte sig över skyttegravarna under första världskriget. Trevlig läsning – och god jul!
Vikingarna drack och festade, när de firade jul

Så firade vikingarna jul

Var det någon som förstod att fira jul så var det vikingarna. Efter årets många krävande havsresor var julen den enda tidpunkten på året, då de kopplade av och festade med mat och dryck. Vikingarna kallade julen för jól, som betyder fest. Här får du hela historien om vikingarnas jul.
Jultomten i sin släde med renar på julafton

Jultomtens historia

Jultomten har inte alltid sett ut som han gör i dag. För lite drygt hundra år sedan var kan klädd i en mörk dräkt. I början av 1900-talet klev en ny jultomte emellertid in i bilden – nämligen Coca Colas Santa Claus, och han bar en röd dräkt med vita pälskanter. Med ens förändrades bilden av hur jultomten skulle se ut.

Vilka är historiens märkligaste jultraditioner?

Jultomte, julgran, glögg och pepparkakor är några av de vanligaste jultraditionerna men det finns gott om märkligare traditioner. I Wales drar befolkningen exempelvis ett hästkranium genom gatorna, japaner firar jul på Kentucky Fried Chicken, och män utklädda till demoner skrämmer barn i Österrike.

Foto av ukrainsk dekoration till julgranen

En traditionel juledekoration på de ukrainske juletræer.

© Museum of Science and Industry
Närbild av den traditionella julgranen

Historien om julgranen

Traditionen att ha en gran stående i hemmet till jul dyker upp i historiska källor först på 1400-talet. Tyskarna anammade julgranen med förtjusning, vilket ledde till julgransbrist på 1800-talet. Därför uppfann man en julgran av gåsfjädrar, som målades gröna för att likna den äkta varan.
Soldater försöker fira jul vid fronten under första världskriget

Jul i krig

Soldaterna under första och andra världskriget behövde inte mycket för att komma i julstämning. Trots bomber och lidande lyckades soldater på båda sidor av fronten hålla liv i julens traditioner och sprida en smula trevnad.

Varför firar vi jul den 24 december?

I Norden firar vi julafton den 24 december, men i det avseendet skiljer vi oss från resten av världen, som firar jul den 25 december. Den traditionen härrör från tiden innan det mekaniska uret uppfanns. På den tiden började en ny dag vid solnedgången i stället för vid midnatt.

När skickades det första julkortet?

År 1843 massproducerades julkort för första gången. Det var Sir Henry Cole som lät trycka upp tusen exemplar av ett julkort. Det var ingen omedelbar succé, men redan året därpå började julkort dyka upp i butikerna, och det blev början till en stpr framgång.

Varför har vi en adventsljusstake?

Adventsljusstaken härrör från 1839, då en tysk teolog introducerade den. Den hade dock fler ljus än i dag, och han använde ett vagnshjul som ljusstake. Först år 1860 kläddes adventskransen med granris, vars vassa barr skulle påminna om törnekronan på Jesu huvud vid korsfästelsen.

När började vi dricka glögg?

De tidigaste historiska uppgifterna om glögg är från 1400-talet. Tyskarna uppfann glöggen, som de kallade glühwein, så att de skulle kunna hålla sig varma under de kalla vintermånaderna. Sedan spreds traditionen till stora delar av Nordeuropa. Romarna hade en liknande dryck – här får du receptet på romersk glögg.

Varför pussas vi under misteln?

Under romartiden beskrevs misteln som giftig, men även som en symbol för fruktbarhet. Kyrkan förbjöd användning av misteln, men seden överlevde tack vare den gynnsamma effekten på fruktbarheten, och därmed uppstod även traditionen med att pussas under misteln.

Sida 1 / 4