Både norska och danska vikingar seglade till Irland, där de enligt nya studier blev avgörande för samhällets utveckling.

© Shutterstock

Virila vikingar räddade Irland

Irland befann sig i en djup kris när vikingarna började bosätta sig på den gröna ön. Enligt en ny studie vände vikingarna den katastrofala utvecklingen.

4 september 2019 av Niels-Peter Granzow Busch

När vikingar började bosätta sig på Irland på 900-talet gav de nordiska krigarna bokstavligt talat ön nytt liv. En studie av en forskargrupp vid nordirländska Queens University Belfast visar att den irländska befolkningen vid det laget hade minskat kraftigt under drygt 200 år och att vikingarna genom sin ankomst vände den negativa utvecklingen.

Oförklarlig irländsk befolkningskris

”Omkring år 700 gick den irländska befolkningen av någon mystisk anledning in i en nedgångsperiod, möjligen på grund av krig, hungersnöd, pest eller politisk instabilitet”, skriver Rowan McLaughlin, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

”Vikingarna bosatte sig på Irland på 900-talet, under nedgångsperioden, och även om de var få till antalet var de mer framgångsrika än lokalbefolkningen på att reproducera sig”, förklarar McLaughlin.

Vikingar och irländare skaffade barn tillsammans

Hittills har historikerna varit övertygade om att Irlands befolkning växte stadigt ända fram till hungersnöden på 1840-talet, men när forskarna jämförde stora mängder data om alla hittills återfunna arkeologiska föremål och byggnader mellan åren 400 och 1200 blev de förvånade.

Deras data gjorde det uppenbart att det irländska samhället från omkring år 700 upplevde en allmän nedgång i mänsklig aktivitet på samtliga nivåer. Nedgången fortsatte tills vikingarna började slå sig ner på Irland och vände den negativa utvecklingen.

Enligt McLaughlin skaffade kanske vikingabosättarna fler barn än lokalbefolkningen, men allt tyder också på att de gifte in sig i lokalbefolkningen. Studier har också visat att många irländare än i dag bär på vikingagener.

Kanske är du intresserad av...