Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Vikings - fakta eller fantasier?

Vikingar

Den irländsk-kanadensiska tv-serien Vikings handlar om sagohjälten Ragnar Lodbrok och hans söner. Mycket är dock taget från andra vikingar.

År 750

Drog kvinnor ut i strid?

I tv-serien: Ragnar Lodbroks hustru och flera andra ­kvinnor är sköldmör och deltar ivrigt i slagen.

Fakta: De isländska sagorna innehåller flera berättelser om kvinnliga krigare – så kallade sköldmör – så historikerna kan inte säga att sådana inte fanns under vikingatiden.

Teorin fick stöd 2017, då DNA-analyser slog fast att skelettet i en krigargrav i vikingastaden Birka var en kvinna.

Andra forskare är dock skeptiska, eftersom kvar­levorna kan ha förväxlats under utgrävningarna på 1800-talet.

Enligt sagor stred sköldmör i Bråvallaslaget cirka år 750.

År 804

Enligt sagan blev Ragnar kung år 804.

Ragnar Lodbrok spelas i tv-serien av australiern Travis Fimmel.

© hbonordic.com

År 820

I norska Oseberg har arkeologer grävtut ett vikingaskepp från 820.

Är vikingaskeppen realistiska?

I tv-serien: Lodbroks vikingaskepp har många historiskt korrekta detaljer, men även en del missar. Till exempel sitter styråran konsekvent på fel sida, och ­seriens båtbyggare, Floki, tycks bygga ett skepp helt på egen hand.

Fakta: Det längsta vikingaskepp som arkeologerna hittat är det 36 meter långa Roskilde 6, men i serien är de flesta skepp betydligt mindre, vilket är mycket realistiskt.

För farofyllda resor i okända länder var små skepp lättare att hantera – de kunde till exempel lättare dras över land, när vikingarna stötte på hinder som vattenfall och grunt vatten.

Skeppsbygge krävde å andra sidan en arbetsinsats av ett stort antal kvinnor och män.

Styråran (rodret) satt inte på vänster sida, utan på skeppets högra sida.

Vikingaskepp styrdes med hjälp av en styråra, som i tv-serien sitter på fel sida av skeppet.

År 845

Försökte vikingar plundra Paris?

Ja, Ragnars belägring av Paris bygger på verkliga händelser.

Angreppet på Paris år 845 leddes av en dansk vid namn Regin­heri (Ragnar), men Lodbroks saga nämner inget om Paris.

Reginheris flotta bestod av 120 skepp med över 5000 män ombord, medan Lodbrok i tv-serien förfogar över cirka 100 skepp och 2000 vikingar.

I tv-serien drabbas Parisborna av pest under belägringen. Historiska källor säger att många vikingar dog av pest, men att belägringen fortsatte.

Rammar och ­belägringstorn används i tv-serien för att forcera stadsmuren. Inga historiska verk anger att vikingarna hade sådana belägringsvapen.

7000 pund silver fick vikingarna att häva belägringen, varpå de reste hem, enligt historiska källor. I serien stannar de.

Ragnar spelar död och bärs i tv-serien in i Paris i en kista för att begravas. Knepet användes under ett annat vikingatåg till staden Luna i Italien.

Vikinger belägrade Paris år 845.

År 866

Ragnar Lodbrok dog i England 865–866.

Dog Ragnar Lodbrok av ormbett?

I tv-serien: Ragnar Lodbrok får en hemsk död, när kung Ella matar sina ormar med den hårdkokte vikingen.

Fakta: I sagan om Lodbrok lyder den dödsdömde ­vikingens sista ord: ”Grymta skulle grisarna, om de visste hur mycket galten lider”. Därefter kastar kung Ella honom i sin ”ormgård”.

Ella var kung av Northumberland i norra England och stupade under ett slag mot vikingar år 867.

Medan Ella är en historisk person, är ormgården fria fantasier från 1200-talet.

Om Ragnar verkligen dog för kung Ellas hand (och ormar), måste det ha skett kort före år 867.

© hbonordic.com

År 867

Enligt sagorna var Ivar Benlös med i England 867.

Talar de riktigt vikingaspråk?

I tv-serien: Med hjälp av runstenar och sagor har forskare rekonstruerat vikingarnas språk, och enligt seriens författare, Michael Hirst, har skådespelarna fått lektioner av experter.

Fakta: Tittarna kan dessvärre inte använda serien för att lära sig prata som en viking, för Vikings är en språklig röra av modern isländska, skandinaviska, engelska och gamla vikingaord.

I en scen ropar Lodbroks son Ivar Benlös exempelvis: ”Veizt tú ekki wrorr ek em? Ér kan ekki drepa mik... Ek em Ivar the Boneless!”

Det ska tydligen betyda: Vet ni inte vem jag är? Ni kan inte döda mig. Jag är Ivar Benlös.

På korrekt vikingamål skulle han snarare ha ropat: ”Vituð* ér ekki hverr ek em? Ér kunnuð ekki drepa mik! Ek em Ívarr hinn Beinlausi”.

*ð uttalas som det engelska ordet the.

År 870

Vikingarna koloniserade Island år 870.

Kom trälar från Kina till Norden?

I tv-serien: I säsong 4 har Ragnar Lodbrok ett förhållande med den kinesiska trälen Yidu, som ingick i hans krigsbyte från Paris.

Fakta: Vikingarna köpte och rövade bort slavar från till exempel Irland, Östeuropa och Nordafrika, men inget tyder på att kineser hölls som trälar.

Tv-serien utgår från den persiske geografen Ibn Khordadbehs berättelse.

Han skrev 870 att svenska vikingar ”anlände till Kina”. Även om nordiska bärnstensfigurer från vikingatiden hittats i Kina, är Ibn Khordadbehs påstående omstritt.

De ­flesta historiker avvisar att vikingarna nådde Kina. Bärnstenen måste ha nått Kina via turkiska mellanhänder tror experterna.

En bok från 870 skickar vikingar ända till Kina.

© hbonordic.com

Upptäckte vikingarna Island av en slump?

I tv-serien: Båtbyggaren Floki blåses ur kurs vid Brittiska öarna och driver i land på den obebodda ön Island.

Fakta: Scenen bygger på en medeltida åter­berättelse av hur Island koloniserades under åren 870 till 930.

Enligt Landnamsboken från 1100-talet upptäcktes Island av en viking, som skickats på avvägar av ett oväder.

Rollfiguren Floki har sannolikt inspirerats av Flóki Vilgerðarson, som var den förste som medvetet satte kurs mot Island.

Med i båten från Färöarna hade han enligt Landnamsboken tre korpar, som skulle hjälpa honom hitta land. Därför kallades han Korp-Floke.

Använde eyeliner! I serien är båtbyggaren Floki målad runt ögonen. En arabisk köpman ­berättade från sitt besök i vikingarnas handels­centrum Hedeby att både män och kvinnor använde smink i ansiktet.

© hbonordic.com

År 871

Stred biskopar på slagfältet?

Kyrkans män i blodiga närstrider låter nästan för fantasifullt, men här träffar Vikings-serien faktiskt mitt i prick.

I tv-serien: Den brittiske krigarbiskopen Heahmund kastar sig med hull och hår in i striderna mot ­vikingarna i femte säsongen av Vikings.

Fakta: Heahmund bygger på en verklig person med samma namn, som stupade i strid mot vikingar i slaget vid Marton år 871. Om biskop Heahmund verkligen svingade ett svärd vet man dock inte.

Under vikingatiden följde fältpräster med de kristna arméerna, men de flesta höll sig i bakgrunden.

Enstaka bröt dock mot normen, och arkeologer har funnit bilder av biskopar i rustning och berättelser om stridslystna kyrkomän.

Den tyske biskopen Ramward av Minden fick år 997 ena örat avskuret i strid med slaviska krigare, och senare dödade han en man som försökte spetsa honom med sin lans.

Präster syntes ofta på Europas slagfält för tusen år sedan.

© Imageselect

År 911

Vikingen Rollo fick Normandie år 911.

Blev Rollo frankernas livvakt?

I tv-serien: Ragnar Lodbrok har en avundsjuk storebror vid namn Rollo, som den frankiske kungen mutar att försvara Paris mot andra vikingar.

Fakta: Till skillnad från Lodbrok är Rollo med säkerhet en historisk person. Han kom från Danmark eller Norge, där han kallades Gånge-Rolf – gående Rolf – eftersom han ska ha varit så stor att ingen häst kunde bära honom.

År 876 erövrade Rollo den franska staden Rouen, som liksom Paris ligger vid Seine. Den västfrankiske kungen gav år 911 Rollo hertigdömet Normandie och sin dotter Gisela, mot att han hindrade andra vikingar från att angripa Paris.

Rollo var inte släkt med den Ragnar som belägrade Paris.

© hbonordic.com

År 922

Offrade vikingarna varandra till Oden?

I tv-serien: I säsong ett vill Ragnar Lodbrok offra sin kristna träl Athelstan, men han behagar inte gudarna. I stället går vikingen Leif frivilligt med på att offras.

Fakta: Inga fynd eller skriftliga källor ty­der på att vikingarna offrade sina egna.

Djur offrades regelbundet till asatrons gudar, och det hände att trälar fick offra livet för att blidka Oden och Tor. Arkeologerna har hittat ­vikingar som begravits tillsammans med bakbundna och dödade trälar.

Den arabiske resenären Ibn Fadlan stötte omkring år 922 på vikingar vid floden Volga i Ryssland, och de var i färd med att offra:

”När en av deras hövdingar dött säger hans familj till hans trälkvinnor och tjänare: Vem av er vill dö tillsammans med honom? Då säger en av dem ’jag’. De flesta som gör detta är trälkvinnor”, skrev Ibn Fadlan.

Vikingen Leif låter sig offras till Oden och Tor i säsong ett.

© hbonordic.com

Var krigarna tatuerade?

I tv-serien: Alla vikingar är rikligt tatuerade på överkroppen, armarna och huvudet.

Fakta: Inga välbevarade kroppar från vikinga­tiden har hittats, och tatueringar är kända från endast en skriftlig källa. Under sitt möte med vikingar år 922 skrev Ibn Fadlan:

”Från fingerspets till hals har var och en av dem en samling träd, figurer och liknande”.

Arkeologerna tolkar Fadlans ord som tecken på kropps­dekorationer, troligen tatueringar.

År 950

Hedeby uppförde år 950 en 1300 meter lång palissad.

Var låg Ragnar Lodbroks huvudstad?

I tv-serien: Av oförklarliga skäl heter Ragnar Lodbroks stad ”Kattegatt” och ligger i Norge.

Fakta: Staden måste vara uppkallad efter farvattnet mellan Danmark och ­Sverige och är påhittad.

Städer med flera hundra invånare var ovanliga för tusen år sedan, eftersom vikingarna levde som bönder och bodde glest.

Enstaka undantag visar dock att ”Kattegatts” storlek inte är helt överdriven.

Forskning tyder på att Hedeby i vikingatidens Danmark under sin storhetstid hade 1000–2000 invånare.

Den var därmed Nordens största stad.

Liksom ”Kattegatt” hade Hedeby pirar av trä och vallar med palissader som skyddade invånarna mot angrepp både från sjö­sidan och från land.

Kattegatt är i tv-serien en nordisk storstad.

© hbonordic.com

År 986

Erik Röde reste till Grönland år 986.

Vikingatidens völvor reste från gård till gård, men i tv-serien bor spåmannen ”siaren” i byn Kattegatt.

© hbonordic.com

Skulle alla slicka völvans hand?

Till de mer bisarra inslagen i serien hör huvudpersonernas besök hos en spåman, som kräver att få sin hand slickad.

I tv-serien: Många tittare har undrat varför vikingarna i ­tv-serien slickar på siarens hand, när han har spått dem.

Fakta: Ritualen är skådespelarnas eget påfund, avslöjar Katheryn Winnick, som har rollen som Lodbroks första hustru, Lagertha:

”Att slicka handen var inte med i manuskriptet från början, utan lades till, eftersom vi ville göra något originellt och annorlunda”.

I serien är siaren en man, medan vikingatidens ­synska magiker var kvinnor. De kallades völvor och ­åtnjöt stor respekt.

Erik Rödes saga beskriver en völvas besök på en gård: ”När hon kom in, kände alla sig förpliktigade att hälsa artigt på henne”.

År 1000

Kunde kvinnor skilja sig?

Vikings-serien innehåller många starka kvinnor, som härskar, slåss och skiljer sig, när det passar dem.

I tv-serien: Ragnar Lodbrok är i tv-serien gift med Lagertha, men hustrun lämnar honom, när han gör en annan kvinna gravid.

Fakta: Araben At-Tartuschi besökte cirka år 1000 vikingarnas handelscentrum Hedeby. Han skrev att stadens kvinnor fritt kunde skilja sig, och hans ord får stöd av både de isländska sagorna och lagsamlingen Grágás från 1117.

Den isländska Grágás uppger att vikingakvinnor hade rätt att kräva skilsmässa om maken till exempel var våldsam eller på tre år inte delat säng med henne.

© hbonordic.com

Vikingatidens ­starka kvinnor

  • När hövdingen gav sig ut på vikingatåg regerade hustrun i hans ställe.

  • Kvinnor kunde själva välja sin make.

  • Rika kvinnor fick överdådiga gravgåvor. Osebergkvinnan i Norge fick till exempel ett skepp, en vagn och siden med sig i döden.

År 1016

Stigbygeln nådde England med vikingarna år 1016.

Hade Ivar en stridsvagn?

I tv-serien: Ragnars son Ivar Benlös åker runt på slagfältet i en stridsvagn.

Fakta: Sagan om Ragnar ­Lodbrok berättar att Ivar ­Benlös bars på en sköld under slagen i England.

Trots att vikingarna var skickliga ryttare använde de vare sig hästar eller vagnar i strid.

Enligt en teori lärde ­engelsmännen sig använda stigbyglar av vikingakungen Knut den stores krigare, som 1016 angrep landet. Vikingarna red på små hästar och klev av när de nådde slagfältet. Där stred de till fots.

Ivar Benlös kunde enligt Lodbroks saga inte gå, men var en listig ledare.

© hbonordic.com

År 1025

En frigiven träl reste en runsten cirka år 1025.

Kunde trälar göra karriär?

I tv-serien: Munken Athelstan tas till fånga och ska bli träl i ”Kattegatt”, men blir i stället nära vän till Ragnar.

Fakta: Sagor och krönikor nämner inget om att Lodbrok hade en kristen kamrat, men under vikingatiden kunde trälar mycket väl vinna sin frihet.

I staden Hörning söder om Aarhus i Danmark hyllade en frigiven träl sin tidigare ägare på en runsten.

”Toke smed reste stenen efter Troels Gudmuns son, som gav honom guld och frihet”, berättar inskriptionen, som vittnar om att Toke blev både fri och förmögen.

Trälen Tokes runsten visar även att han eller hans tidigare ägare var kristen.

© Rógvin N. Johansen, Foto/Medie Moesgaard Museum

År 1030

Blodörn nämns av en skald år 1030.

Är blodörn myt eller verklighet?

I tv-serien: Vikingarna straffar sina uslaste fiender med en smärtsam död känd som en ”blodörn”. De skär loss den olyckliges revben från ryggraden och drar ut lungorna genom ryggen, så att de liknar vingar.

Fakta: Över 150 år efter vikingarnas påstådda hämnd på Lodbroks mördare skrev skalden Sigvat Tordsson att Ivar Benlös ”skar en örn” på den engelske kungen Ellas rygg, eller att Ellas rygg ”slets upp av en örn” – beroende på hur den fornnordiska dikten tolkas.

Örnar över slagfältet var en välkänd metafor under vikingatiden, och dikten kan helt enkelt syfta på att Ivar dödade kungen.

© Shutterstock

År 1041

Vikingen Ingvar dog i ett muslimskt land år 1041.

Red vikingar genom Sahara?

I tv-serien: Ragnar Lodbroks äldste son, Björn Järnsida, reser ända till Nordafrika.

Fakta: En viking vid namn Björn Järnsida nämns i frankiska källor, men om han är släkt med den Ragnar som belägrade Paris år 845 är oklart.

Vikingar nådde Medelhavet, så det är inte omöjligt att de även härjade längs Nordafrikas kuster.

De har dock knappast korsat Sahara. Enligt runstenar nådde vikingen Ingvar den vittfarne ända till Särkland, vilket var vikingarnas namn på det muslimska abbasidkalifatet.

Rikets norra gräns var Svarta havet och Kaspiska havet, som vikingarna seglade genom Rysslands floder för att nå fram till.

Björn Järnsidas resa genom ­Saharas öken är påhittad.

© hbonordic.com

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj