Vikingatempel upptäckt i Norge

Forskarna vet väldigt lite om vikingarnas religiösa liv, men fyndet av vad som kan ha varit ett vikingatempel kan ge nya kunskaper om forntidens riter.

Forskarna vet väldigt lite om vikingarnas religiösa liv, men fyndet av vad som kan ha varit ett vikingatempel kan ge nya kunskaper om forntidens riter.

University Museum of Bergen & Shutterstock

En grupp arkeologer vid Universitetsmuseet i Bergen har gjort ett uppseendeväckande fynd i staden Ose i södra Norge.

I samband med ett bostadsbygge snubblade forskarna nämligen över resterna av ett så kallat gudahov (tempel), som härrör från antingen yngre järnålder eller tidig vikingatid.

Byggnaden var uppförd i trä – i dag är stolphålen det enda som vittnar om den. Utifrån hålen kan arkeologerna se att templet har varit ungefär fjorton meter långt och sju meter brett.

I mitten av byggnaden fann de ytterligare fyra stolphål, som har burit upp något slags torn. Utformningen av byggnaden påminner om liknande gudahov från yngre järnålder, som arkeologer har funnit vid Uppåkra i Skåne och Tissø på Sjælland i Danmark.

Traditionen att uppföra stora tempel i Norden inleddes på 500-talet efter Kristus. Tidigare hade dyrkandet av gudarna ofta skett utomhus, men nu flyttade de religiösa handlingarna och offren in i gudahoven.

Samhällets topp uppförde hus till gudarna

Templet har sannolikt uppförts av en rik familj, förklarar den danske arkeologen Søren Diinhoff, som arbetar på Universitetsmuseet i Bergen.

”I takt med att samhället under järnåldern blev mer klassindelat tog ledande familjer kontroll över den religiösa kulten”, berättar han för online-mediet Live Science.

I samband med utgrävningen har arkeologerna även hittat ett antal eldstäder runt byggnaden.

Eftersom forskarna även hittat djurben tror de att stora bål kan ha använts för att förbereda rituella måltider till gudarna, som sannolikt har representerats av trästatyer inne i gudahovet.