Nordjyske Museer i Danmark har i ett pressmeddelande berättat om upptäckten av två vikingaskatter, som enligt dateringar är från omkring år 980. Skatterna upptäcktes utanför staden Bramslev av medlemmar av en lokal förening för metalldetektorentusiaster.
Skatterna innehåller tillsammans omkring 300 silverstycken och 50 mynt och hittades i närheten av vikingaborgen Fyrkat, som byggdes av vikingarnas store byggmästare, den danske kungen Harald Blåtand, omkring år 980.
Torben Trier Christensen, intendent vid Nordjyske Museer, är entusiastisk inför fyndet:
”Det kan ge oss så många nya detaljer om samhället på Harald Blåtands tid. I det här fallet är anknytningen till Fyrkat och placeringen endast åtta kilometer därifrån oerhört spännande.”
Mynt var symbol för kristnande av danerna
Skatterna hittades mindre än 50 meter från varandra, och bland mynten finns det så kallade korsmynt, som arkeologer tycker är särskilt intressanta. Korsmynten tillverkades i samband med Harald Blåtands försök att kristna danerna och präglades under 970- och 980-talet, innan kungen förlorade makten till sin son, Sven Tveskägg, i mitten av 980-talet.
Fyndet kan kasta nytt ljus över tiden, eftersom vikingaborgen Fyrkat nära fyndplatsen användes endast under en kort period omkring år 980. Torben Trier Christensen tror att de personer som grävde ner skatten kan ha haft direkt anknytning till Harald Blåtands män i vikingaborgen och påpekar:
”Bebyggelser där sådana skatter är nedgrävda är inga vanliga bebyggelser. Det är personer av rang som har bott i dessa. De är de enda som har haft tillgång till så stora mängder silver.”
De så kallade korsmynten slogs av Harald Blåtand efter att han år 965 rest Jellingestenen. De har sannolikt införts som propaganda för att understryka hans kristnande av danerna.
Skatter kan lösa gammalt mysterium
Fyndplatserna bjöd på flera överraskande skatter: Det hittades även två sirligt dekorerade kulor på en bit avklippt silverstång, som ursprungligen har varit en del av en ovanligt stor ringnål. Båda är gjorda av silver och väger omkring 70 gram.
Ringnålar var smycken som var avsedda att hålla kläderna på plats. De användes i av synnerhet samhällets elit i vikingatidens Irland och på grannöarna. Arkeologerna uppskattar att hela smycket har vägt omkring ett halvt kilo och burits av en biskop eller en kung.
Ringnålen härstammar troligen från någon av vikingarnas plundringsresor till Irland, och har hackats sönder, eftersom vikingarna inte var intresserade av hantverket utan enbart av silvervärdet.
Ur ett historiskt perspektiv är det mest spännande med skatterna emellertid deras placering.
Fyrkat och Harald Blåtands övriga ringborgar användes under en väldigt kort tid omkring år 980. Det är fortfarande ett mysterium varför Harald Blåtand lade enorma resurser på att bygga minst sju ringborgar, som redan efter kort tid övergavs. Vid Trelleborg i Danmark har man dock hittat spår efter stridshandlingar.
”Kanske övergavs borgarna inte helt frivilligt, och kanske skedde det i samband med slutuppgörelsen mellan Harald Blåtand och sonen Sven Tveskägg. Om det har förekommit oroligheter vid Fyrkat, är det tänkbart att den lokale stormannen här vid Bramslev har valt att gömma sina värdesaker”, säger Torben Trier Christiansen.
Därmed kan skatterna kanske bidra till att lösa en av vikingatidens största gåtor.
Större delen av ringnålen har hackats av och har sannolikt smälts om till silvermynt eller smycken i vikingarnas egen stil.