Vikingar reste till Island betydligt tidigare än experterna trott

Utgrävningen av ett isländskt långhus visar att vikingar besökte vulkanön två generationer innan den officiellt koloniserades.

Utgrävningen av ett isländskt långhus visar att vikingar besökte vulkanön två generationer innan den officiellt koloniserades.

Bjarni Einarsson

Sädeskorn av korn som hittats i ett långhus på Island är från år 800, visar kol-fjorton-analyser. Upptäckten tidigarelägger vikingarnas ankomst till vulkanön med drygt sjuttio år.

Hittills har historikerna förlitat sig på krönikan Landnámabók från 1100-talet. I den står det att en viking vid namn Ingólfur Arnarson var den förste kolonisatören.

Han kom till området kring det som i dag är Reykjavík år 874 och byggde ett hus som en grupp arkeologer nu har hittat rester av.

Arnarson var emellertid inte den förste vikingen som slog sig ner på Island, har många experter länge hävdat. Nya utgrävningar på östkusten bekräftar nu deras teori.

långhus, island, vikingar

Det största av långhusen är fyrtio meter långt, och där har arkeologerna hittat mynt från Mellanöstern.

© Bjarni Einarsson

Sommarläger ledde till kolonisering

På kusten öster om stora Vatnajökulls nationalpark har en grupp arkeologer hittat spår av vikingar som bodde på ön långt innan Arnarson kom dit.

Sedan år 2015 har forskarna varit i färd med att gräva ut två långhus, av vilka det största och äldsta innehöll korn som visade sig vara från år 800.

”Vi vet nu att husets västra del var en smedja”, berättar utgrävningsledaren Bjarni Einarsson.

Eftersom arkeologerna inte har hittat några redskap som användes av vikingatidens kvinnor tror Einarsson att huset bara var bebott under sommarens jaktsäsong.

Här fångade vikingarna val, säl och fågel längs Islands kust. Jaktexpeditionerna var emellertid en inledande fas av koloniseringen, tror han: ”Först hade man läger under en viss del av året och sedan följde den egentliga koloniseringen av Island.”