Vikingarna och deras förfäder hade en hittills förbisedd, synnerligen makaber dödsritual. De begravde rester av döda människor i sina hus.
Det hävdar den norska arkeologen Marianne Hem Eriksen vid Oslo universitet.
Hon har i en ny rapport redovisat studier av fyrtio fall från år 250 före Kristus till cirka år 1050 efter Kristus, där kranier och barnlik hittats under golv och dörröppningar samt på gårdar och i brunnar.
I Aalborg har en grupp arkeologer hittat delar av ett kranium mellan två golvlager i ett hus från cirka 250 före Kristus. Kraniet tillhör eventuellt en kvinna som höggs ner med antingen en yxa eller ett svärd.
Tre exempel på benfynd i Danmark
Aalborg: Krossat kranium hittat mellan två golvlager i ett hus från cirka år 250 före Kristus.
Aarhus: Sönderhugget kranium hittat i brunn från 900-talet.
Ribe: Kraniedel med runor inskurna i benet hittad i avskrädeshög från 700-talet.
Begravd med avsikt
Hittills har arkeologer vanligen ansett att ben av det här slaget har hamnat under husen av misstag, men Eriksen hävdar att benen medvetet begravdes under husen.
”Det mest intressanta med fynden är att man betraktade den döda kroppen som ett magiskt föremål mer än som en social individ, och att man ville ha delar av avlidna människor nära sig i vardagen”, förklarar hon för VÄRLDENS HISTORIA.
Spår efter brutalt våld
Enligt arkeologen kan den gåtfulla traditionen förklaras med att man ville bevara essensen av den döde eller att man ville förgöra en avliden fiende.
Flera av kranierna uppvisar spår av brutalt våld, vilket talar för att det kan ha rört sig om en fiende.