Redan på 1800-talet ledde nordiska hällristningar Europas historiker på avvägar. Avbildningar visar män med horn på hjälmen, och många daterade dem felaktigt till vikingatiden.
När två vackra bronshjälmar med horn 1942 dök upp på norra Själland i Danmark blomstrade myten om vikingarnas hornhjälmar upp igen – trots att Nationalmuseet i Köpenhamn förklarade att hjälmarna härrör från bronsåldern.
Nya rön kan nu ge fyndet en exakt datering:
”Inom populärkulturen har Viksøhjälmarna i många år förknippats med vikingar. Men faktum är att det är nonsens. Stilen med horn härstammar från bronsåldern och kan härledas till forntidens Främre Orienten”, förklarar arkeologen Helle Vandkilde vid Aarhus universitet.
Tillsammans med ett forskarlag kan Helle Vandkilde slå fast att Viksøhjälmarna är nästan 2 000 år äldre än vikingarna.
Dateringen har kunnat göras tack vare att forskarlaget för några år sedan upptäckte att det fortfarande fanns lite björktjära i hornen på hjälmarna, vilket gjorde det möjligt att kol 14-datera dem.
”Med den nya dateringen vet vi att hjälmarna placerades i mossen omkring år 900 före Kristus”, säger Helle Vandkilde.
Viksøhjälmarna har troligen smyckats med fjädrar och en borstplym.
Tjurhorn och fågelnäbbar symboliserade för 3 000 år sedan solen.
Hjälmar med horn även på Sardinien
Inget tyder på att Viksøhjälmarna var avsedda att användas i strid. I stället skulle de visa innehavarens makt – som senare tiders kungakronor.
Hornhjälmarna visar att det under bronsåldern fanns nära kontakter mellan Skandinavien och resten av Europa. Helle Vandkilde stötte personligen på bevis för det, när hon besökte ett museum på Sardinien. Där såg hon bronsskulpturer med hjälmar med horn.
Även i Spanien har arkeologer hittat hjälmar med horn avbildade på stenar.