Varför hade vikingarna drakhuvuden på sina fartyg?

Galjonsfigurerna, som gjorde folk skräckslagna, var perfekt psykologisk krigföring när de gav sig ut på plundringståg.

Galjonsfigurerna, som gjorde folk skräckslagna, var perfekt psykologisk krigföring när de gav sig ut på plundringståg.

Leslie Garland Pictures/Imageselect

Förstäven på vikingarnas långskepp pryddes i vissa fall av snidade figurer av skräckinjagande, drakliknande djur.

Bevingade, eldsprutande drakar fanns emellertid inte i vikingarnas föreställningsvärld, så de fornnordiska ”drakarna” är avbildningar av väldiga ormar från den nordiska mytologin.

Där finner man till exempel Midgårdsormen och Nidhögg, mäktiga varelser som förknippas med underjorden.

Syftet med figurerna var framför allt att skrämma de människor som vikingarna gav sig ut för att plundra, en taktik som tycks ha fungerat. Dåtida källor berättar att åsynen av vikingaskepp med figurer på förstäven spred skräck.

Det bekräftas av det faktum att vikingarna tog bort figurerna från skeppen när de återvände hem.

Hur vanliga dessa figurer var kan forskarna inte säga. Arkeologer har aldrig hittat något ”drakhuvud”, men de nämns i flera fornnordiska källor.

En sannolik hypotes är att figurerna prydde de största skeppen, som tillhörde hövdingar eller kungar.

Vikingarnas fartyg

Långskeppet var stort, smalt och snabbt och användes för att transportera vikingakrigare.

Knarren var ett lastfartyg med runt skrov och stor lastkapacitet. Det var avsett för resor på öppet hav.

Byrdingen var ett mindre skepp som användes vid kustnära transporter eller som proviantskepp i flottan.