Rista blodörn var en blodig och brutal avrättningsmetod, som vikingarna påstås ha tillämpat för att straffa fiender som togs till fånga under en strid.
Historikerna känner till åtta fornnordiska och en latinsk medeltida källa som nämner blodörn som en avrättningsmetod. En del källor nämner metoden kortfattat och berättar endast att vikingarna ristade ett slags örn på ryggen på sina offer.
Andra källor är mer detaljerade och uppger att vikingarna bakifrån skar loss den dödsdömdes revben från ryggraden. Därefter fläktes fångens revben ut åt sidorna, innan lungorna drogs ut genom öppningarna i ryggen och breddes ut som ett par vingar.
En av berättelserna om att rista blodörn finns i ett verk av skalden Sighvatr Thórðarson (ca 995–1045), som skriver: ”Och Ivar, som vistades i York, skar en örn på Ellas rygg.”