Skandinaviens vikingar var ökända för sitt barbariska utseende och blodiga plundringar.
Tre skäl till att vikingatiden tog slut
I flera århundraden hade vikingarna ett fast grepp om Skandinavien, men omkring år 900 fick de fria, landägande bönderna inse att deras storhetstid var över.
1. Kyrkan fördömde vikingarna
Kristendomen fick fäste i Norden kring 900-talet och satte stopp för vikingarnas ökända plundringar.
Den kristna kyrkan fördömde vikingarnas återkommande räder, vars offer i regel var andra kristna.
De nykristna nordborna slutade därför med de blodiga plundringarna och slog sig på andra yrken av rädsla för att hamna i helvetet.
2. Hårdare motstånd
Europas kungariken växte sig större och starkare och gjorde vikingatågen riskabla.
Tyska, franska och engelska kungar byggde ut sina försvarsanläggningar och etablerade arméer med välutbildade soldater, som kunde bekämpa vikingarna i de mest utsatta städerna.
Därmed blev det mycket svårare för vikingarna att plundra.
3. Bönderna blev av med äganderätten
Maktförhållandena förändrades och gjorde vikingatåg oattraktiva.
Medan Norden tidigare bebotts av många fria, markägande bönder, samlades makt och rikedomar mot vikingatidens slut hos ett fåtal stormän.
Bönderna var inte längre självägande och hade inte resurser att finansiera ett skepp eller att vara borta från gården.
