Estniska arkeologer grävde 2014 ut fyrtioen döda krigare på ön Ösel. Vapnen och skeppen indikerade att krigarna var vikingar – en sensationell och omstridd hypotes.
Tidigare har historiker betraktat angreppet på Lindisfarne i England som den första vikingaräden – och den ägde rum år 793. Estländarna kunde konstatera att de fyrtioen döda krigarna på Ösel hade stupat i strid omkring år 750.
Ösel ligger utanför Estlands kust. Från ön är det en 250 kilometers seglats till Stockholm.
Genanalyser avslöjar vikingarnas ursprung
Nu slår forskare vid Köpenhamns Universitet fast att krigarna på Ösel med säkerhet var vikingar.
”Analyser av dna och strontium-halterna i deras ben visar att krigarna växte upp i Mälardalen – i närheten av dagens Stockholm”, berättar assisterande professor Ashot Margaryan vid Köpenhamns Universitet.
Universitets analyser avslöjade även att fyra svenska bröder fanns bland de stupade – tillsammans med en femte släkting, kanske en bror- eller systerson.
De svenska vikingar som hittats på Ösel led en våldsam död omkring år 750.
Klanmedlemmar drog ut tillsammans
Av de resterande trettiosex krigarna på Ösel har trettiofyra nu undersökts, och deras dna visar att de stupade vikingarna troligen kände varandra väl.
”De flesta kom från samma del av Mälardalen och tillhörde sannolikt samma familj eller klan. Endast några få bar på gener som tyder på att de härrörde från dagens Finland”, förklarar professor Margaryan.
Under striden på Ösel träffades en av vikingarna i ansiktet. Slaget knäckte käkbenet och krossade åtskilliga tänder, så att endast rötterna satt kvar i käken.
Det var ingen fredlig handelsresa
Vikingarnas skador avslöjar att de stupade i strid, och det har hittats fler svärd än krigare i massgraven på Ösel – säkra tecken på att vikingarna gett sig ut för att plundra. Något gick emellertid snett på ön utanför Estland, vikingarna led en våldsam död och dumpades i en massgrav.