Shutterstock/Vlastas
Vikingaskepp seglar mot solnedgången

Solstormar kan avslöja vikingarnas hemligheter

När blev de skandinaviska bönderna handelsmän och plundrare under vikingatiden? Och varför blev de det? Forskare kanske snart kan besvara denna fråga och många andra - bokstavligen med hjälp från ovan.

Alla känner till vikingarna - de modiga skandinaverna som seglade över världshaven i sina robusta och lättmanövrerade skepp som handelsmän och plundrare.

Men när blev nordborna vikingar och varför?

Hittills har vetenskapen bara kunnat gissa sig till detta och andra mysterier från vikingatiden. Men nu hjälper ett nytt dateringsverktyg forskarna att lösa mysteriet.

Med hjälp av astronomernas kunskaper om solstormar kan arkeologerna kartlägga vikingatidens händelser med en precision som saknar motstycke.

Hittills har kol 14-datering har varit forskarnas viktigaste verktyg för att datera vikingatida artefakter.

Metoden går ut på att mäta den kvarvarande mängden av den radioaktiva isotopen kol-14 i föremålen.

Metoden är dock osäker eftersom forskarna hittills har saknat ankarpunkter - tillförlitliga dateringar av viktiga årtal som kan fungera som utgångspunkt för dateringen.

Förändrar vikingarnas tidigaste historia

Ett danskt forskarlag har dock upptäckt att det under solstormar - en storm av laddade partiklar som sänds ut från solen - bildas stora mängder kol-14.

Fluktuationerna kan mätas direkt i t.ex. trädringar, vilket ger forskarna en tillförlitlig utgångspunkt för datering. Den ökade precisionen innebär att åldern på fynd kan bestämmas med en osäkerhet på så lite som tio år - en avsevärd förbättring jämfört med kol-14-metodens osäkerhetsmarginal på 150-200 år.

Kvinnor som gräver ut arkeologiskt fynd

Utgrävningar i staden Ribe avslöjar den tidigaste vikingahandeln, som omfattade brynstenar och djurskinn.

© Sydvestjyske Museer

En solstorm år 775 har redan hjälpt forskare att kartlägga de tidigaste vikingatida handelsvägarna. Genom att mäta kol-14 i de arkeologiska lagren i den gamla vikingahandelsstaden Ribe har forskarna identifierat det lager som påverkades av solstormen.

Eftersom arkeologerna vet att lagret bildades år 775 kan de använda det som en exakt utgångspunkt för att datera de andra lagren och de föremål som finns gömda i dem.

Man håller instrument mot marken

En arkeolog undersöker jordlager vid en utgrävning i Ribe, Danmark. Lagret, som bildades under solstormen år 775, ligger precis bredvid arkeologens hand.

© Sydvestjyske Museer

Det rör sig om handelsvaror från närliggande områden i Norden, Östersjön och Rhenlandet under de tidiga skikten, vilket enligt forskarna visar att skandinaverna bedrev handel redan omkring 750 - flera decennier tidigare än man tidigare trott.

Forskningen har långtgående perspektiv även för andra forskningsområden.

De nya uppgifterna kommer att "ge bättre möjligheter att förstå snabba utvecklingar som handelsflöden eller miljöförändringar i det förflutna", säger Jesper Olsen, docent vid Aarhus universitet i ett pressmeddelande