I en ny vetenskaplig artikel har vikingaexperten Rolf Warming vid Stockholms universitet undersökt de sköldar som på 1880-talet hittades i det norska Gokstadsskeppet. Historiker och arkeologer har antagit att sköldarna var avsedda enbart för prydnad och konstruerade specifikt för den vikingabegravning som skeppet ingick i omkring år 904 – sköldarna är nämligen för tunna för att användas i strid.
Men den teorin förkastar Rolf Warming. Att de 64 sköldarna från Gokstadsskeppet är tunna beror nämligen på att de ursprungligen har haft ett extra lager bestående av skinn, som gått förlorat under årens lopp, säger Rolf Warming.
Historikern var dessutom överraskad av att upptäcka att sköldarna inte studerats närmare under de 140 år som gått sedan de hittades.
Denna teckning visar Gokstadsskeppet som arkeologerna tror att det såg ut. Nu visar det sig att sköldarna längs relingen inte var enbart prydnader.
Flera bevis för att de använts i strid
När Rolf Warming studerade sköldarna dök det upp flera bevis för att de sannolikt har använts i strid, bland annat en lång rad små märken längs kanterna – spår efter de nitar som ursprungligen använts för att spänna fast ett skyddande lager djurhud över de klena sköldarna.
Rolf Warming noterade dessutom att sköldarna tillverkats med samma teknik som andra sköldar, som forskarna vet har använts i strid. Om de varit avsedda enbart som dekoration hade det varit slöseri med tid.
Rolf Warming anser alltså att sköldarna först har använts i strid, innan de gavs som offergåvor som en del av den stora begravningen. Hans teori är att de 64 sköldarna kan ha symboliserat 64 vikingar, som en gång i tiden bemannat Gokstadsskeppet.
Här syns en av de bevarade sköldarna, som sattes ihop på 1990-talet. Metallramen har tillfogats av konservatorerna för att hålla ihop det gamla träet.