Vikingarna hade många gudar. Historikernas kunskap om de nordiska gudarna har fogats samman från bland annat sagor, dikter och de båda eddorna. Den poetiska Eddan är en samling dikter om de nordiska gudarna, medan den prosaiska Eddan – skriven av islänningen Snorre Sturlasson – innehåller prosaberättelser om gudarna.
Gåvor till de nordiska gudarna
Skriftliga källor tyder på att vikingarna blotade (offrade) hästar och boskap under särskilda fester, som hölls i en hall under ledning av områdets mäktigaste man.
Enligt ”Ynglingasagan”, skriven av Snorre, blotade vikingarna i början och mitten av vintern för fruktbarhet och sent på våren för seger i krig.
”Håkon den Godes saga” skildrar ett julblot, då deltagarna åt hästkött och skålade för Oden, Njord och Frej. Offergåvor till gudarna kunde även ställas på särskilda platser i naturen.
Överblick: De viktigaste nordiska gudarna
Odin
Vem är Oden?
Kungen över de nordiska gudarna, Oden, framställs i eddadikter och skaldedikter som en vis, gammal man med endast ett öga. Sin enastående visdom hade han enligt myterna fått genom att offra sitt ena öga i den vise jätten Mimers magiska brunn.
För att stilla sin kunskapstörst intog Oden ofta sin tron, Lidskjalf, i Valhall, och från den kunde han se allt som hände i världen.
Därifrån välkomnade han även de krigare som stupat i strid. I Valhall kunde de återuppståndna krigarna – så kallade enhärjare – roa sig med krigslekar, fläsk och mjöd.
I sällskap med sina vargar Gere och Freke, eller sina korpar Hugin och Munin, vandrade Oden genom världen, och enligt myterna hände det att han observerades av människor.
Eddadikten ”Hávamál” (Den höges – det vill säga Odens – tal) berättar dessutom att Oden var runskriftens fader:
”Så ristade Tunder (Oden, red.)
före tidsåldrarna”.
Skriftspråket uppfann han efter att ha hängt nio dygn i världsträdet Yggdrasil – genomborrad av ett spjut och helt utan mat och dryck.
Vikingarna hade mer än 200 namn för den nordiske guden Oden, däribland Valfader (slagfältets fader). Namnet visar enligt en del forskare att han betraktades framför allt som en krigsgud.
Inför en strid hände det ofta att man blotade (offrade) till Oden. Det var även vanligt att en härförare red fram och kastade Odens vapen, spjutet, mot fiendens linje, medan han ropade:
”Oden äger er alla!”
Trots Odens stora makt antar historikerna att han var populärast bland stormän och jarlar – de vanliga bönderna tyckte bättre om Tor.
Oden hade många medhjälpare
I kraft av sin roll som de nordiska gudarnas överhuvud hade Oden både många sysslor och många medhjälpare. Alla möjliga slags varelser bistod gudakungen med att resa, samla information och sprida vördnad bland de människor som levde i Midgård.
Hugin och Munin: Varje kväll berättade korparna för Oden vad de hade sett ute i världen.
Sleipner: På sin sin åttabenta häst kunde Oden rida genom luften i full fart.
Gere och Freke: När Oden färdades till fots hade han ofta sällskap av sina skräckinjagande vargar.
Mimers huvud: På magiskt vis rådgjorde Oden med den vise jättens avhuggna huvud.

Hängda personer betraktades som offer till den nordiske guden Oden, som har gett namn åt veckodagen onsdag.
Thor
Vem är Tor?
När det åskade trodde vikingarna att Tor var på väg över himlen i en vagn dragen av två bockar för att slåss mot jättarna med sin hammare Mjölner.
Tor överträffade sin far Oden i popularitet bland bönder och sjöfarare, som anropade honom för hans förmåga att kontrollera väder och vind. Veckodagen torsdag och många orter, till exempel Torsåker i Småland, är uppkallade efter honom.
Brud i utbyte mot stulen hammare
I ”Trymskvädet” upptäcker Tor att jätten Trym har stulit hans hammare. Tillsammans med Loke söker Tor upp jätten, som går med på att lämna ifrån sig hammaren enbart på villkor att han får den åtrådda fruktbarhetsgudinnan Freja till hustru.
När hon vägrar att följa med Tor till jättarna måste guden motvilligt klä ut sig till Freja. Men så snart den manhaftiga bruden får sin hammare är det ute med Trym.
Bockarna åts upp och återupplivades
Enligt den prosaiska Eddan sökte Tor och Loke en gång nattlogi hos en mänsklig familj. På kvällen slaktade Tor sina bockar, Tanngrisner och Tanngnjost, och bjöd familjen på middag – men de fick inte knäcka benen.
När Tor morgonen därpå återupplivade djuren, haltade den ena bocken. Som straff för att ha knäckt ett ben för att komma åt märgen fick pojken Tjalve och hans oskyldiga syster Röskva följa med den nordiske guden som tjänare.
Midgårdsormen nappade på kroken
Enligt flera skrifter rodde Tor och jätten Hymer en dag ut för att fiska efter Midgårdsormen, Tors ärkefiende. Guden kastade ett oxhuvud fäst vid ett ankare i havet.
Midgårdsormen nappade på betet, men när Tor var i full färd med att dra upp odjuret ur havet för att döda det, greps Hymer av panik och skar av linan. Fadäsen kostade Hymer livet.
Hjälpmedel gav Tor styrka
När Tor spände på sig sitt styrkebälte fick han enorma krafter.
Tors järnhandskar bidrog också till att göra honom starkare.
Hammaren Mjölner träffade alltid sitt mål, när den nordiske guden kastade den.
LÄS OCKSÅ: Vikingarnas symboler – de dolda betydelserna

Vikingarna bar små torshammare om halsen för att den nordiske guden Tor skulle skydda dem.
Frej
Vem är Frej?
När vikingarna ville försäkra sig om en god skörd eller en problemfri graviditet, kunde de offra till guden Frej. Liksom systern Freja var Frej en fruktbarhetsgud, och han avbildades emellanåt med en erigerad lem.
Tillsammans med Oden och Tor var han en av de viktigaste nordiska gudarna. Enligt munken Adam av Bremen blotade svenskarna omkring år 1050 till figurer av just de tre i ett tempel i Gamla Uppsala.
Eddadikten ”Skírnismál” berättar om när Frej uppvaktar jättekvinnan Gerd, som efter både lock och pock blir hans hustru. Han ägde dessutom det magiska skeppet Skidbladner, som kunde vecklas ihop till nästan ingenting.

Enligt eddorna drogs Frejs vagn av galten Gyllenborste.
Frigg
Vem är Frigg?
Av alla de nordiska gudinnorna hade Frigg högst status. Hon var gift med Oden, och veckodagen fredag är uppkallad efter henne.
Eftersom hustrun alltid fattade besluten i ett vikingahem var Frigg av allt att döma en viktig gudinna för vikingatidens kvinnor. Till skillnad från riktiga kvinnor kunde Frigg dock – om tillvaron som hemmafru blev för tråkig – flyga ut i världen i skepnad av en falk.
Frigg hade förmågan att se alla människors öde, men hon teg för det mesta. Enligt ”Ynglingasagan” var hon kortvarigt gift med sin makes bröder, Vile och Ve, eftersom hon trodde att Oden aldrig skulle komma hem från en av sina resor.

Enligt den prosaiska Eddan var Frigg dotter till jordgudinnan Fjorgyn.
Freja
Vem är Freja?
Som gudinna för kärlek och fortplantning spelade Freja en central roll i vikingarnas liv. I eddadikten ”Oddruns klagan” åkallar kvinnorna på en gård Freja för att skydda en kvinna efter en svår tvillingfödsel.
Freja var enligt eddorna gift med guden Od, och hennes viktigaste kännetecken var halssmycket Brisingasmycket, som fyra dvärgar hade gett henne för att få ligga med henne.
Den sensuella gudinnan åtråddes av många, och i eddadikten ”Loketrätan” beskyller Loke henne för att ha haft sex med samtliga manliga gudar.
Men när jätten Trym kräver henne som betalning för att lämna tillbaka Tors stulna hammare, avvisar hon enligt ”Trymskvädet” rasande Tors begäran:
”Mycket jag månde
efter man trängta,
om jag åkte med dig
över till jätten”.
Tor blev tvungen att klä ut sig till Freja för att kunna få tillbaka sin hammare.
Enligt vissa källor kunde de stupade krigare som inte hamnade hos Oden i Valhall tillbringa nästa liv hos Freja i hennes hem Folkvang, vilket innebar att gudinnan var förknippad med döden.

Freja var dotter till havsguden Njord och syster till fruktbarhetsguden Frej.
Tyr
Vem är Tyr?
Krig var en central del av vikingarnas liv, och enligt forskarna var Tyr redan tidigt i vikingatiden väletablerad som krigsgud. I den danska sjön Tissø (Tyrs sjö) har arkeologer hittat svärd och spjut, som troligen varit offergåvor till krigsguden.
Tyr var enligt eddorna son till Oden, som han delade många egenskaper med – till exempel offrades människor till både Tyr och Oden genom hängning.
När de nordiska gudarna enligt myterna ville fjättra Fenrisulven, vann Tyr bestens tillit genom att stoppa ena handen i dess käft. När vargen upptäckte att den inte kunde slita sig fri, bet den emellertid av Tyrs hand, och därför avbildas guden ofta som enhänt.

Tisdagen är uppkallad efter den nordiske guden Tyr.
Loke
Vem är Loke?
I den nordiska mytologin intog Loke rollen som orosstiftare och bråkmakare. Forskarna diskuterar emellertid om Loke möjligen även var gud för eld, vind eller något helt annat. Avbildningar av Loke på både en sten och ett kors från vikingatiden visar i alla händelser att han var en viktig gud.
Som som son till jätten Farbaute knöt Loke ihop jättarnas värld med gudarnas, och tillsammans med jättekvinnan Angerboda avlade han Fenrisulven, Midgårdsormen och dödsrikets gudinna Hel.
Senare var han enligt eddorna gift med gudinnan Sigyn, och han fick ytterligare två söner – Narfe och Vale.
I den prosaiska Eddan beskrivs han som en egoistisk kappvändare:
”Loke är skön och fager till utseendet, av elakt skaplynne och mycket ostadig.”
Även om han ofta var Tors följeslagare och rådgivare, var han beredd att när som helst svika och baktala sina medgudar, om det gynnade honom – till exempel klippte han håret av Siv, han stal Frejas halssmycke, Brisingasmycket, och han hjälpte jätten Tjatse att röva bort Idun och hennes magiska äpplen.
Loke var förvandlingarnas mästare:
1) I form av ett sto lät Loke sig betäckas av en hingst. Loke födde sedan Odens häst, Sleipner.
2) För att förhindra att dvärgarna och smederna Sindre och Brok vann ett vad förvandlade Loke sig till en störande fluga.
3) Sista gången Loke flydde från de andra gudarna förvandlade han sig till en lax, men Tor fångade honom med bara händerna i en flod.

När världen en dag går under i Ragnarök ska Loke leda en armé av döda från Hel.
Heimdal
Vem är Heimdall?
Enligt den isländske författaren Snorre Sturlasson (1100–1200-talet) trodde människor under vikingatiden att Heimdall vaktade regnbågsbron Bifrost mellan människornas och gudarnas värld.
Heimdall hade guldtänder, och hans sinnen var så skärpta att han kunde höra gräset växa och se saker på hundra mils avstånd.
Guden red runt på hästen Gulltopp med luren Gjallarhorn, som kunde höras i hela världen. När Ragnarök var nära skulle Heimdall kalla gudarna till strid med Gjallarhorn. I striden skulle han och Loke dö i tvekamp.
I eddadikten ”Heimdalsgaldern” beskriver guden, som är son till Oden, sitt säregna ursprung: ”Nio mödrars barn är jag, nio systrars son är jag.”
En annan dikt, ”Kvädet om Rig”, tyder på att Heimdall var viktig för mänsklighetens tillkomst. Dikten berättar nämligen hur Heimdall, förklädd som en man vid namn Rig, tillsammans med tre människokvinnor är stamfader till vikingarnas tre samhällsklasser – jarlarna, bönderna och trälarna.

Med sina skarpa sinnen bevakade Heimdall regnbågsbron Bifrost.
Njord
Vem är Njord?
Vikingarnas havsgud hade enligt den prosaiska Eddan makt över elementen: ”Han råder över vindens gång och stillar hav och eld.”
Njords havstvättade fötter förde honom enligt den prosaiska Eddan i armarna på jättekvinnan Skade. Som kompensation för att hennes far Tjatse hade bränts till döds på ett bål i Asgård, fick hon välja en av gudarna som make.
Gudarna ställde sig bakom ett draperi, så att endast deras fötter syntes. I tron att Njords rena fötter måste tillhöra den vackre guden Balder pekade Skade på havsguden.
Äktenskapet blev kortvarigt: I Skades berg saknade Njord havet, medan Skade sov dåligt vid havet på grund av måsarnas skri.
Forskning tyder på att Njord var så viktig för seglande nordbor att han överlevde övergången till kristendomen. Så sent som på 1700-talet tackade fiskare i västra Norge fortfarande Njord för en god fångst.

Havsguden Njord var far till fruktbarhetsgudarna Frej och Freja.
Hel
Vem är Hel?
Gudinnan Hel härskade över ett dödsrike, som hade samma namn som hon. Enligt den prosaiska Eddan var dödsgudinnan Hel dotter till Loke och jättekvinnan Angerboda och därmed syster till monstren Fenrisulven och Midgårdsormen.
Halva Hels kropp var blåsvart som ett ruttnande lik. Hon förvisades till dödsriket av Oden, som hon hade ett slags arbetsfördelning med:
Medan han – och Freja – tog emot de stupade krigarna, fick hon makt över alla som dött på annat vis – till exempel av sjukdom eller ålder.
Skildringen av Hel som en dyster och tråkig ”straffanstalt”, som det beskrivs av den isländske författaren Snorre Sturlasson på 1200-talet, kan bero på kristen påverkan.
Vikingarnas tro på dödsriket märks fortfarande i begreppet ”helvetet” (ursprungligen Hels straff) och uttrycket ”slå ihjäl” (ursprungligen ”slå i Hel”).

Om en viking dog av sjukdom kunde han förvänta sig en tillvaro i Hel.
Idun
Vem är Idun?
Hustrun till diktarkonstens gud Brage dyrkades enligt en hypotes som en fruktbarhetsgudinna. I eddadikterna uppträder hon som gudinna för evig ungdom. Hon håller de andra gudarna unga genom att förse dem med äpplen, som förhindrar åldrande.
I en av Eddans berättelser hjälper Loke jätten Tjatse att röva bort Idun. Utan ungdomsäpplena tynar de andra gudarna bort, tills Oden enligt myten tvingar Loke att leta upp Idun i jättarnas värld.
Där förvandlar Loke – i falkskepnad – henne till en nöt, som han tar i klorna och för hem till Asgård. Jätten Tjatse följer efter i en örns skepnad, men bränns på ett bål.

Utan Iduns äpplen skulle de nordiska gudarna bli gamla och dö.
Balder
Vem är Balder?
Balder var Odens och Friggs son och beskrivs som den vackraste och mest vältalige av gudarna. Tillsammans med gudinnan Nanna var han far till guden Forsete, medlaren och rättens beskyddare.
Exakt vilken funktion Balder hade är i dag oklart, men antagligen var han ett slags ljusets gud. En del forskare förknippar honom med solstånden och årets gång.
Enligt eddadikterna plågas Balder av mardrömmar. När en völva (spåkvinna) berättar för Oden att sonen kommer att dö får Frigg allt och alla att svära att de inte tänker skada Balder – men hon glömmer att fråga misteln.
Det förbiseendet leder till att Balder dödas av en pil av mistel – skjuten av den blinde brodern Höder, som lurats till det av Loke.
Hermod, Balders andre bror, rider ner i dödsriket för att rädda sin bror. Gudinnan Hel vill emellertid endast släppa Balder på villkor att allt i världen, till och med stenarna, gråter för honom.
Men Loke sätter sig på tvären. Förklädd som en jättekvinna vid namn Töck vägrar han att gråta.

Enligt dikten ”Valans visdom” återföds Balder efter Ragnarök på en ny jord.
Høder
Vem är Höder?
Forskarna är osäkra på vad den blinde guden Höder betydde för vikingarna, men enligt sagorna led vikingarna ofta av nedsatt syn på ålderns höst.
Höder är i mytologin känd för att ha dödat sin bror Balder. Enligt den prosaiska Eddan lurade Loke den blinde guden att skjuta en pil av mistel – det enda material som kunde skada Balder – mot brodern.
Som hämnd avlade Oden och jättekvinnan Rind guden Vale, som på bara ett dygn växte upp och dödade Höder.

Namnet Höder kan översättas med ungefär ”krigare”.
Sif
Vem är Siv?
Gudinnan är känd för sitt långa, gyllengula hår. En del forskare tror att Siv var spannmålsskördens gudinna. I så fall symboliserar hennes hår åkrarnas livgivande grödor, som gav vikingarna bröd och öl.
Enligt den prosaiska Eddan klippte Loke av hennes gyllengula lockar medan hon sov. För att blidka Sivs rasande make, åskguden Tor, bad Loke några dvärgar att tillverka en gyllene peruk till Siv.
När Siv satte på sig peruken förvandlades den på magiskt vis till hår av renaste guld.

Från ett tidigare äktenskap hade Siv sonen Ull, och med Tor fick hon dottern Trud.
Nanna
Vem är Nanna?
Den hemlighetsfulla gudinnan Nanna levde i idylliska omgivningar med sin make Balder. Men när han av misstag dödades av hennes blinde svåger Höder, brast hennes hjärta av sorg.
Gift med Balder och har med honom sonen Forsete.
Är känd från både skaldedikter och från den prosaiska Eddan.
Bodde på gården Breidablik, som var rena idyllen.
Dog av sorg efter att Balder dödats och lades på hans likbål.
Hamnade vid sin makes sida i dödsriket Hel efter hans död.
Enligt Saxo var Nanna i själva verket en kungadotter, som Balder och Höder var rivaler om.

Forskarna har flera hypoteser om betydelsen av namnet Nanna – bland annat ”moder”, ”kvinna” eller ”den djärva”.