ROMU

Mäktig viking var kanske en trollkvinna

I fyrtio år har arkeologer trott att skeletten i en gemensam grav på Själland är en högt uppsatt kvinna från vikingatiden och hennes träl. Den hypotesen motsägs av nya dna-analyser.

De båda skeletten från den så kallade Gerdrupgraven har sedan 1981 varit utstälda på Roskilde Museum.

På informationstavlan står det om kvinnan att det är sannolikt ”att hon hade en mäktig position” i samhället.

Om mannen som ligger vid hennes sida spekuleras det om ”han var en slav, som ofrivilligt fick gå i graven med sin härskarinna”.

Nu visar dna-analyser som genomförts vid Köpenhamns universitet att experterna har tagit gruvligt fel. Den sextioåriga kvinnan är mor till den trettioårige mannen vid hennes sida. Det finns indikationer på att damen i Gerdrupgraven i stället kan vara en trollkvinna från vikingatiden.

Den gåtfulla graven ger upphov till fler frågor

I samhället Gerdrup strax norr om Roskilde fann arkeologerna kvarlevorna av två människor. Ovanpå kvinnans skelett låg en lansspets. Forskarna trodde till en början att det var en gravgåva till en förnäm kvinna. I stället kan det ha varit mordvapnet.

ROMU, Shutterstock

Bundna ben

Sonens ben hade surrats ihop.

ROMU, Shutterstock

Tecken på avrättning

Sonen hade troligen blivit hängd, för hans nacke och huvud låg i en konstig position.
https://roskildemuseum.dk/

ROMU, Shutterstock

Stenar höll ner kvinnan

Kanske fruktade förövarna att trollkvinnans vålnad skulle resa sig ur graven och hemsöka dem. Det kan ha varit därför tunga stenar lades ovanpå kroppen.

ROMU, Shutterstock

En märklig grav

Graven bekräftar därmed inte bilden av maktfördelningen i vikingatidens Danmark, utan berättar en helt annan historia. Som arkeologen Ole Kastholm från Roskilde Museum förklarar:

”Det har redan från början varit en märklig grav, men vad som än har diskuterats, så var det inte det här vi räknade med. De nya uppgifterna är ett bra exempel på att museet aldrig kan anse att ett föremåls eller ett fynds historia är klarlagd en gång för alla.”

Trollkvinnor och fantasiväsen uppträder flitigt i i de isländska sagorna.

© Getty Images

Magi räddade son i sagorna

Stenarna som ligger ovanpå kvinnans skelett och hennes sons surrade vrister leder tankarna till en historia från de isländska sagorna.

De ger även upphov till frågan om vikingarnas rädsla för trolldom kostade två danskar livet för tusen år sedan.

I Eyrbyggja saga berättas det om trollkvinnan Katla att hon förvandlar sin son Odd till en galt, när beväpnade män kommer för att döda honom.

Trollkvinnan stenades till döds

De rasande vikingarna hittar därför inte sonen och får lämna huset med oförrättat ärende.

Först när männen kommer tillbaka med en egen trollkvinna lyckades de bryta Katlas magi. Odd fjättras till händer och fötter och hängs, medan Katla stenas till döds.