De båda skeletten från den så kallade Gerdrupgraven har sedan 1981 varit utstälda på Roskilde Museum.
På informationstavlan står det om kvinnan att det är sannolikt ”att hon hade en mäktig position” i samhället.
Om mannen som ligger vid hennes sida spekuleras det om ”han var en slav, som ofrivilligt fick gå i graven med sin härskarinna”.
Nu visar dna-analyser som genomförts vid Köpenhamns universitet att experterna har tagit gruvligt fel. Den sextioåriga kvinnan är mor till den trettioårige mannen vid hennes sida. Det finns indikationer på att damen i Gerdrupgraven i stället kan vara en trollkvinna från vikingatiden.
En märklig grav
Graven bekräftar därmed inte bilden av maktfördelningen i vikingatidens Danmark, utan berättar en helt annan historia. Som arkeologen Ole Kastholm från Roskilde Museum förklarar:
”Det har redan från början varit en märklig grav, men vad som än har diskuterats, så var det inte det här vi räknade med. De nya uppgifterna är ett bra exempel på att museet aldrig kan anse att ett föremåls eller ett fynds historia är klarlagd en gång för alla.”
Trollkvinnor och fantasiväsen uppträder flitigt i i de isländska sagorna.
Magi räddade son i sagorna
Stenarna som ligger ovanpå kvinnans skelett och hennes sons surrade vrister leder tankarna till en historia från de isländska sagorna.
De ger även upphov till frågan om vikingarnas rädsla för trolldom kostade två danskar livet för tusen år sedan.
I Eyrbyggja saga berättas det om trollkvinnan Katla att hon förvandlar sin son Odd till en galt, när beväpnade män kommer för att döda honom.
Trollkvinnan stenades till döds
De rasande vikingarna hittar därför inte sonen och får lämna huset med oförrättat ärende.
Först när männen kommer tillbaka med en egen trollkvinna lyckades de bryta Katlas magi. Odd fjättras till händer och fötter och hängs, medan Katla stenas till döds.
