Irländsk storkung drev vikingarna på flykten
För 1 000 år sedan: Medan Irlands kungar ständigt krigade mot varandra drömde en viss man om ett fritt land. Med våld och viljestyrka beslöt klanledaren Brian Boru att göra det ingen annan klarat: att jaga ut de avskydda vikingarna ur Irland.

Brian Boru: Den irländske kungasonen såg sin far ge efter för vikingarna. Nu var det dags för revansch.
Spjutspetsar och ringbrynjor glimmar i morgonsolen och de färgglada fanorna fladdrar i vinden.
Denna långfredag år 1014 möts två stridslystna arméer utanför byn Clontarf inte långt från Dublin. Omkring 10 000 män väntar på att få börja hugga ned varandra.
På den ena sidan står en här av män klädda i vikingarnas välbekanta ringbrynjor. I händerna har de danska och norska krigarna tunga yxor, tveeggade svärd och sköldar.
Men trots sina imponerande vapen är vikingarna långtifrån säkra på att segra.
Deras motståndare är Irlands fruktade och legendariske storkung Brian Boru, som vigt sitt liv åt att ena Irland och jaga de förtryckande invandrarna på flykten.
Som kontrast till vikingarnas ringbrynjor är de flesta irländska krigarna klädda i bara skinnjackor och läderbyxor. Men Brian Boru lovar att de å andra sidan har Gud på sin sida.
Enligt en av de många irländska krönikor som tidens munkar skrivit, ska han då han inspekterade sina trupper ha utbrustit:
”Länge har Irlands män suckat under dessa piraters tyranni. Må den store Gud genom sin väldiga nåd ge er mod och styrka att för alltid göra slut på främlingarnas tyranni i Irland ... på den dag, då frälsaren Jesus Kristus dog för era synder!”
Hans tal möts av ett hav av höjda spjut och upphetsade vrål från drygt 5 000 irländska krigare.
Den 73-årige Brian Boru lämnar över befälet till sin son Murchad, som under en blå fana strider mitt i arméns centrum.
Storkungen själv är förtröstansfull och drar sig tillbaka till ett avsides beläget tält, där han ber till Gud om seger och att de hedniska vikingarna ska lämna ön.
Det är något som storkungen drömt om sedan han var tio år gammal. Men det avgörande slaget vid Clontarf kommer inte att sluta som han tänkt sig; irländarnas ledare kommer att få betala ett högt pris för att fullborda sitt livsverk.