Hur långt söderut reste vikingarna?

Det var inte bara britter och fransmän som behövde vara rädda, när drakskeppen stävade ut från de skandinaviska hamnarna – även muslimerna i Nordafrika drabbades av vikingarna.

Det var inte bara britter och fransmän som behövde vara rädda, när drakskeppen stävade ut från de skandinaviska hamnarna – även muslimerna i Nordafrika drabbades av vikingarna.

Shutterstock

Vikingarna var oerhört beresta och ­till­ryggalade stora avstånd i jakten på skatter, nya landområden och berömmelse.

I söder fanns det vikingar till exempel i Bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel, där arkeologer har funnit nordisk runskrift från 800-talet inristad i marmorn i katedralen Hagia Sofia.

I Konstantinopel tjänstgjorde nordborna som ­livvakter åt den bysantinske kejsaren, och en del vikingar tycks av allt att döma ha nått ännu längre söderut, när de drog ut i krig för kejsaren.

Runt om i Skandinavien finns det flera runstenar som ­berättar om döda krigare, som stupat i Särkland – vikingarnas beteckning för områden som var muslimska. Vikingarna kan dock ha rest ännu längre söderut.

Historikerna vet att omkring sextio vikingaskepp åren 859–61 seglade in i Medelhavet genom att följa den spanska västkusten och korsa det smala Gibraltar sund, som skiljer Europa och Afrika åt.

A painting shows a Viking selling a slave girl to a Persian merchant.

Vikingarna sålde slavar och köpte bland annat guld, silver och siden under sina resor söderut.

© Imageselect

Där plundrade vikingarna först spanska städer, varpå de angrep Nekor i dagens Marocko.

”De intog staden, plundrade den och gjorde dess invånare till slavar”, skrev den spansk-arabiske historikern Al-Bakri.

Det är inte otänkbart att andra vikingar kan ha fortsatt förbi Gibraltar sund och seglat söderut längs Afrika.

Forskarna har dock inga arkeologiska fynd eller skriftliga källor som kan bekräfta att nordbor rest längre söderut.