Félag fixade vikingatågen
Att ordna ett vikingatåg var ett kostsamt – men inkomstbringande – äventyr. Vikingarna hade klara regler för hur man tillsammans ägde projekten.
Vikingarnas handelsfärder organiserades ofta i félag.
Ja, det stämmer. Det fanns ett delägarskap som hette félag. Félag är konstruerat av »fé« (boskap, välmående) och verbbasen »lägga« i meningen att »lägga samman ägodelar«.
I Kulturhistoriskt lexikon för Nordisk medeltid (utgivet i 22 band 1956–78) beskrivs félag som förmögenhetsgemenskap – »att skjuta samman egendom i ett bestämt syfte«.
Samma ord finns i dagens norska, danska och engelska; felleskap och fellow. Och för oss nutida svenskar är ju ordet fä fortfarande välkänt och välanvänt.
Under vikingatiden (cirka 800–1050 e Kr) kunde man bilda félag omkring egendomar inom en släkt eller familj. Det kunde exempelvis handla om egendomarnas fördelning och användning i händelse av att modern gifte om sig.
Det var inte ovanligt med flera giftermål, och om en mor och hennes barn hade félag om egendomarna gav det dem rätt att bestämma över sitt arv och om de ville bilda ett félag med moderns nya man.
Notalag för fiske
Det fanns också så kallade notalag för fiskegemenskap, félag för gemensam vallning av boskap, bruk av jord samt båtar och handel. Att bilda ett félag för gemensamt bruk av land betydde inte ett gemensamt ägande, utan just brukande och regler för vad som skulle gälla. En jordägande bonde kunde exempelvis bilda félag med en bryte (en manlig träl med högre ansvar) som bidrog med sin arbetsinsats.