DNA avslöjar: Första beviset för en kvinnlig vikingakrigare
År 1889 fann en arkeolog en högt uppsatt vikingakrigares grav i Birka i Sverige. Nu – 128 år senare – visar DNA-prover att krigaren var en kvinna. Det är första gången arkeologer kan bekräfta att kvinnor var krigare under vikingatiden.
Vikingakrigaren hittades 1889 med bland annat två hästar och ett brädspel i graven.
År 1889 fann arkeologen Hjalmar Stolpe en imponerande krigargrav från 900-talet i vikingastaden Birka.
Graven innehöll förutom ett skelett även ett svärd, en stridsyxa, två sköldar, två hästar, ett brädspel och en del annat.
Brädspelet antyder att krigaren var taktisk och ledde krigare i strid.
Fyndet betecknades som en manlig krigares grav – trots att delar av skelettet kunde tyda på att det tillhört en kvinna.
Skelettet har två x-kromosomer
Nu har forskare emellertid låtit skelettet genomgå en DNA-analys, och det visar sig att personen har två x-kromosomer – och ingen y-kromosom. Det är därför uppenbart att det rör sig om en kvinna.
”Det är det första genetiska beviset för en kvinnlig vikingakrigare”, säger professor Mattias Jakobsson vid Uppsala universitets institution för organismbiologi i ett pressmeddelande.
Skriftliga källor har tidigare nämnt kvinnliga vikingakrigare, men DNA-analysen kan nu bekräfta deras existens rent arkeologiskt.
Reste mycket
Forskarna har även gjort isotopanalyser, som kan användas för att identifiera specifika geologiska områden – och därmed geografiska platser – som en person har vistats i.
Dessa analyser visar att den kvinnliga krigaren har levt ett kringresande liv. det överensstämmer med det liv som krigare levde i Nordeuropa från 700- till 900-talet.