Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Den store nordiska vikingakampen

Vilket land hade de hårdaste vikingarna – Norge, Sverige eller Danmark? Den stora nordiska vikingakampen utkämpas i femton grenar – och vi korar naturligtvis den sammantagna vinnaren.

BÄST NAMN: Norrmännen kom på de bästa namnen

Erik och Harald var väldigt vanliga namn under vikingatiden, vilket gjorde det svårt att skilja en Erik Haraldsson och en Harald Eriksson från en annan.

Därför gav vikingarna varandra fantasifulla smickrande smeknamn eller förnedrande öknamn. Inom denna gren kunde ingen mäta sig med norrmännen.

Dansk fantasi räckte bara till namn som Harald Blåtand och Sven Tveskägg, medan svenskarna å sin sida i alla fall kunde åstadkomma en Björn Järnsida och en Sigurd Ormiöga.

Norrmännen var oerhört kreativa och tar hem guldet med namn som Thorfinn Skallklyvare (på fornnordiska: Þorfinnr hausakljúfr), Erik Blodyx och Øystein Fjert (Øystein Prutt).

Herr Fjert hette Halvdansson, tills en historieskrivare skrev nedlåtande om honom i verket Íslendingabók.

BÄST RUNRISTARE: Svensken reste flest runstenar

  • 1. Sverige

    2 500 runstenar

  • 2. Danmark

    220 runstenar

  • 3. Norge

    70 runstenar

STÖRST BYGGHERRAR: Ingen slog de danska ringborgarna

Vikingarna byggde i trä och sällan stort, men enstaka kungar visade att Nordens hårdföra krigare även var skickliga ingenjörer.

Omkring år 980 lät den danske kungen Harald Blåtand uppföra ett antal borgar. Ingenjörsmässigt överträffade de så kallade ringborgarna allt annat i vikingarnas värld.

Hittills har arkeologerna funnit fyra ringborgar i Danmark samt en femte i den skånska staden Trelleborg, som då var dansk.

De danska ringborgarna var olika stora: Från 120 till 240 meter i diameter.

Osprey Publishing/Shutterstock

Stenlagda gator delade in borgens inre i fyra lika stora delar och ledde till borgens portar.

Osprey Publishing/Shutterstock

Krigarna bodde i långhus bakom de tjocka vallarna.

Osprey Publishing/Shutterstock

Vallen var av torv förstärkt med tunga ekstolpar och överst ett bröst­värn av stolpar.

Osprey Publishing/Shutterstock

Ringborgarna bestod av en hög vall med palissader på toppen och två gator, som delade fästningens inre i fyra lika stora kvarter.

Borgarna låg nära havet, så att förnödenheter och krigare lätt kunde nå fram, och det stora antalet kungatrogna soldater i borgarna gav Blåtand ­kontroll över ett stort uppland.

Norges största byggnadsverk är gravhögen vid Oseberg, som var sex meter hög och 44 m i diameter, medan Sverige kan ståta med bland annat det troligen 25 x 22 meter stora Odentemplet i Uppsala, en borg vid Birka och en 30 meter lång vikingahall i Alvastra.

Vikingarna satte en ära i att slåss utan fruktan.

© Osprey Publishing

TUFFAST KRIGARE: Höll stånd mot en hel armé

Norge kniper guldmedaljen, för historieböckerna avslöjar att en norrman var värst på slagfältet.

Den 25 september 1066 stoppade en norsk viking hela Englands armé på bron över floden Derwent. Han ingick i den norske kungen Harald Hårdrådes armé, som överrumplats av engelsmännen under slaget vid Stamford Bridge.

När Hårdrådes krigare flydde tillbaka över bron, försvarade en modig man, vars namn inte bevarats för eftervärlden, reträtten och högg ned 40 fiender med sin långskaftade yxa.

Under tiden fick Hårdrådes ­krigare tid att bilda en sköldmur på ängen längs floden.

Först när en ­engelsman tog sig in under bron och körde upp sitt spjut genom en springa mellan plankorna dödades den yxsvingande kämpen. Vid det laget hade han överträffat alla.

Danmarks bästa kämpe är Hastein, som låtsades vara död, och bars in i den italienska staden Luna.

Där tänkte han låta sig begravas kristet, men mitt under sin egen dödsmässa återuppstod Hastein, dödade sina fiender och intog staden.

Sveriges bäste kämpe är Styrbjörn Starke. Under slaget mot Erik Segersäll vid Fyrisvallarna blev han omringad, men vägrade att ge upp, varpå fienderna högg ned honom.

SKICKLIGAST HANDELSMÄN: Danskarna dominerade handeln i Skandinavien

Vikingarna var inte enbart krigare utan även skickliga handelsmän. Många av deras resor gick ut på att byta bärnsten och päls mot silver, guld och lyxvaror söderifrån. Storleken på Nordens handelsplatser ger en antydan om vilka som var vikingatidens bästa handlare.

Den arabiske köpmannen Ibrahim ibn Ahmed at-Tartuschi reste omkring år 950 till Norden och nämner i sin dagbok vikingarnas största handelscentrum:

”Sliasviq är en mycket stor stad vid änden av världshavet”. Sliasviq ligger nära dagens nord­tys­­ka stad Schleswig, men var under större delen av vi­kinga­tiden dansk och känd som Hedeby.

En yta av 24 hektar (33 fotbollsplaner) och cirka 2000 invånare gjorde Hedeby till Nordens största handelsplats.

Staden låg längst in i havsviken Slien, och där har arkeologerna gjort över 340000 fynd från vikingatiden – allt från dyrbara smycken till kammar och brädspel.

Av allt att döma var staden ett multi­etniskt sam­hälle, där skandinaviska, frisiska, ­saxiska, frankiska och slaviska köpmän och deras varor lockade kunder från hela den kända världen.

Hedeby ger Danmark en guldmedalj i gren nummer fem.

Hedebys gator var täckta med plank, så besökare slapp vada runt i lervälling.

Jochen Stuhrmann/Geo/Picture Press

Handelsskepp lade till vid långa pirar, som arkeologer har funnit stolparna från.

Jochen Stuhrmann/Geo/Picture Press

Man handlade på piren, så att allt från trälar till tyska svärd och franska viner kunde lastas på köparens skepp.

Jochen Stuhrmann/Geo/Picture Press

Bostadskvarteret låg längst från hamnen.

Jochen Stuhrmann/Geo/Picture Press

Mot sjösidan skyddade en lång palissad staden mot angrepp. Alla skepp skulle passera två höga torn, vars vakter kunde beskjuta pirater och fientliga vikingar.

Jochen Stuhrmann/Geo/Picture Press

Birka och Kaupang långt efter

Den svenska handelsstaden Birka på ön Björkö i Mälaren har ofta jämförts med Hedeby.

Även Birka grundades omkring år 800, hade en skicklig och produktiv hantverkar­be­folk­ning och låg skyddad bakom en vall med palissader på toppen.

Många av de exotiska lyxvaror som ­sven­ska vikingar hade tagit hem under sina resor längs de ryska floderna hamnade i Birka.

I vikingagravarna vid Birka har man till exempel hittat kinesiskt siden, som vittnar om omfattande handelskontakter.

Med en yta av endast sex eller sju hektar och omkring 700 invånare var Birka emellertid klart mindre än sin danska konkurrent. Kaupang vid Oslofjorden var de norska vi­kingarnas viktigaste handelsstad.

Namnet betyder helt enkelt marknadsplats, men utgrävningar tyder på att den 5,4 hektar stora mötesplatsen för handlande var en riktig stad med en bofast befolkning.

Enligt en rik köpman vid namn Ottar användes staden ofta som en anhalt på den långa resan mellan hans hemtrakt i Nordnorge och danska Hedeby.

På den estniska ön Ösel har ­arkeologerna hittat 41 vikingar, som begravdes omkring år 750.

© Vallo Kruuser/Jüri Peets

MEST ÄVENTYRSLYSTNA: Svenskarna var först ut på resande fot

Ett helt århundrade innan danskar och norrmän gav sig iväg för att härja på Brittiska öarna var svenskarna redan i färd med att utforska länderna på Östersjöns östra sida.

Historiens första vikingar är därmed svenska, och det ger Sverige ­guldet i ­grenen mest äventyrslystna.

Vikingagravar i Estland och Lettland vittnar om att resorna kan ha börjat redan omkring år 650. Hundra år senare mötte 41 vikingar en brutal död på en estnisk ö – deras kranier och ben bär märken efter hugg och stick.

När striden var över fick de stupade krigarna en riktig vikingabegravning: tillsammans med sina vapen och hundar lades de till vila i två skepp.

Vikingarna i krigargraven på ön Ösel har ännu inte identifierats, men ­forskarna tror att de är svenska.

STÖRST LANDSFÄDER: Flest städer i Danmark

Danska vikingar lämnade mer markanta av­tryck än sina rivaler.

Städer var ett okänt fenomen före vikingatiden, men i början av medel­tiden hade Ribe, Aarhus och 13 andra städer skjutit upp, eftersom starka dan­ska kungar kunde garantera ­köpmännens säkerhet.

  • 1. Danmark

    15 städer

  • 2. Norge

    8 städer

  • 3. Sverige

    4 städer

MODIGAST SJÖMÄN: Norska vikingar trotsade Atlantens upprörda vågor

Skepp symboliserar mer än något annat vikingatiden. Nordens banbrytande fartyg förde ut vikingarna i världen för att handla, plundra och bosätta sig. För att korsa öppet hav krävdes det starka nerver och en orubblig tro på den egna förmågan, och norska vikingar visade störst mod.

Medan andra vikingar höll sig längs kusten seglade norska vikingar tvärs över Nordatlanten – ett av världens farligaste farvatten.

Koloniseringen av Färöarna, Island och Grönland var inget för räddhågsna, eftersom man fick segla i dagar utan att se land.

Längs vägen blev man runtkastad av meterhöga vågor och piskad av iskallt regn. I storm fick masten fällas, så att båten inte skulle kantra.

I vindstilla väder kunde vikingarnas krigsskepp, långskeppen, drivas med åror, men koloniseringen av de nordatlantiska öarna skedde med knarrar – rundskrovade segelfartyg, som var tunga och så sparsamt ­bemannade att de var svåra att ro.

Norr­männen seglade även längre norrut än sina skandinaviska konkurrenter och fick kämpa mot kalla arktiska nätter.

Endast en tältduk och en sovsäck av skinn skyddade mot väder och vind. Vi lyfter på vikingahjälmen av respekt och ger guldet till Norge.

Knarren var vikingarnas rundbottnade lastfartyg.

Oliver Frey/Shutterstock

Med sitt stora segel kunde knarren uppnå en fart av upp till 13 knop.

Oliver Frey/Shutterstock

I lastrummet fanns det gott om plats för kor, hästar och grisar.

Oliver Frey/Shutterstock

Vid stiltje sattes 2–4 åror i vattnet.

Oliver Frey/Shutterstock

Danskarna höll sig till kusten

Svenskarna hade det betydligt lättare, när de seglade österut längs Finlands kust och uppför de ryska floderna.

Det största hindret där var att floderna frös till is på vintern, så att man fick vänta på att de skulle tina. På andra ställen släpades vikingaskeppen flera kilometer över land för att komma till en flod som ledde längre söderut.

Visserligen trotsade danskarna också Atlantens vågor, exempelvis utanför Irland, men sjömännen från Danmark höll sig i regel till de trygga rutterna längs Europas kuster.

När man hela tiden hade land i sikte, var det svårt att åka vilse, och vikingarna kunde snabbt gå iland för att fylla förråden.

Även danskarna seglade på floderna, men till skillnad från svenskarna gjorde de endast kortare resor längd västeuropeiska floder.

Det krävdes dock mod att segla i Biscayabukten mellan Frankrike och ­Spaniens nordkust, där Atlanten rasar.

MÄKTIGAST KUNG: Vikingarnas mäktigaste härskare var dansk

Knut den store skapade ett imperium utan motstycke under vikingatiden. Han var bara en förvuxen tonåring, när han som tronarvinge efter Sven Tveskägg år 1015 ledde en stor ledungsflotta.

Vikingarna erövrade England, och Knut blev kung över det nya landet. Med tiden fogade han delar av Skottland, Norge och Danmark till sitt Nordsjöimperium.

Knut blev en så stor maktfaktor att Tysk-romerska riket år 1027 bjöd honom till Rom, när en ny kejsare skulle krönas.

Det vittnar om Knuts position att kejsar Konrad II då passade på att trolova sin son med Knuts dotter.

Norge plågades av interna strider om kungatiteln, så först år 1042 uppstod kortvarigt ett Stornorge, när kung Magnus I den gode även blev kung av Danmark.

Svenska utvandrare skapade ett storrike i öster, men de blev gradvis allt mindre svenska. Hemma i ­Sverige härskade svaga kungar.

Knut den stores Nordsjöimperium

  • 1016

    Erövrar England.

  • 1019

    Ärver Danmark, när brodern Harald dör.

  • 1027

    Knut reser till Rom och närvarar vid kejsar Konrad II:s kröning.

  • 1028

    Erövrar Norge.

  • 1031

    Knut tvingar tre skotska kungar att betala tribut.

  • 1035

    Knut dör i England.

STÖRST ERÖVRARE: Svenskt jätterike i öster

Vikingarna reste inte iväg enbart för att plundra utan även för att erövra länder som de kunna tvinga att betala tribut eller kolonisera. Alla tre vikinganationerna härskade över främmande folkslag, men svenskarna var lite framgångsrikare än de andra.

Svenska vikingar seglade längs Öst­europas floder och lade efter hand under sig ett rike som när det var som störst sträckte sig från Finska viken till Svarta havet.

Därmed var svenskarna de ­skandinaver som under vikingatiden ­kontrollerade det största området.

Tidigt under 800-talet grundade svenska vikingar staden Holmgård, i dag Novgorod, som en utpost för handeln med skinn och östeuropeiska slavar.

De utvandrade svenskarna kallades för ”rus”, och på 860-talet blev Holmgård under den legendariske kung Rurik huvudstad för rusernas land – det första Ryssland.

Tjugo år senare flyttade svenskarna kungasätet till staden Kiev, och därifrån gav sig vikingarna ut på räder mot östromerska rikets mäktiga huvudstad ­Konstantinopel.

Jätteriket i öster gör att svenskarna tar hem guldmedaljen i grenen största erövrarna.

Vikingarna reste ut för att plundra, men även för att erövra land, som de kunde bosätta sig i.

Osprey Publishing

Island befolkades av mestadels norska vikingar på flykt från förtryck i hemlandet.

Osprey Publishing

Normandie gavs till danska och norska krigare, så att de skulle hejda andra från att anfalla Paris.

Osprey Publishing

Det rika England, som det såg ut när danskar ägde Danelagen. Även Skåne, Halland och Blekinge var danskt under vikingatiden.

Osprey Publishing

Kievrus har historiker kallat de svenska vikingarnas enorma rike. Huvudstaden låg i ukrainska Kiev.

Osprey Publishing

Norge och Danmark långt efter

Danska vikingar angrep år 911 frankerriket och fick staden Rouen i Normandie mot att de slutade plundra. Normandie beboddes dock av både norska och danska vikingar och det är svårt att ge ett land äran för det.

England måste därför betraktas som de danska vikingarnas viktigaste erövring. På 880-talet tvingade de Englands kung Alfred att gå med på en förödmjukande fred och avstå ett jätteområde kallat Danelagen.

Drygt 130 år senare erövrade danske Sven Tveskägg hela England. Mätt i kvadratkilometer kan vare sig Svens rike eller hans ännu mäktigare son Knuts rike dock mäta sig med svenskarnas imperium i öster.

Norge halkar också långt efter trots erövringen av Island, delar av Irland, norra Skottland och ett antal småöar i Nordatlanten.

SLUGAST UTPRESSARE: Danskarna var iskalla utpressare

Ingen bemästrade vikingagrenen utpressning bättre än danskarna, som tvingade av England så mycket skatt att den till och med fick ett eget namn: danagäld.

Kung Knut den store av Danmark slog alla rekord, när han år 1018 mjölkade engelsmännen på historiens största danagäld: 30000 kilo silver.

Svenskarna får nöja sig ned ­andraplatsen, eftersom de år 907 fick endast 12000 kilo silver av att belägra Konstantinopel, huvudstad i östromerska riket.

Norges blivande kung, Olav Tryggvason, avspisades med 3300 kilo silver efter slaget vid Maldon i England år 991.

  • 1. Danmark

    30 000 kg sIlver

  • 2. Sverige

    12 000 kg silver

  • 3. Norge

    3 300 kg silver

MEST BERESTA: Lång resa förde svenskar till Asien

Skandinaviska män skulle ”ligga i viking” för att vinna ära och skaffa rikedomar, annars hade de små chanser att få gifta sig med en kvinna av en fin familj. Många reste iväg i några veckor under sommarens plundringståg, andra var borta i åratal och tog guld i långresor.

Å r 1041 hade svenska vikingars tidigare så lukrativa handelsförbindelser med Östeuropa och Svarta havet varit avbrutna i mer än 100 år.

Svensken Ingvar den vittfarne försökte öppna rutterna igen, och hans resa är känd från bland annat åtskilliga runinskriptioner i mellersta Sverige. På Gripsholmstenen står:

”Tola lät resa stenen efter sin son Harald, Ingvars broder. De foro manligen / fjärran efter guld / och österut / gåvo örnen föda. / De dogo söderut / i Särkland.”

Särkland var vikingarnas namn på abbasid-kalifatet – det muslimska rike som bredde ut sig över stora delar av Mellanöstern. Att ”ge örnen föda” innebar att Ingvar var i strid, och att fiendens lik låg kvar på slagfältet
som föda för rovfåglar.

Av allt att döma seglade Ingvars skepp via Östersjön, floden Volga och Svarta havet för att komma fram till Kaukasus, där Särkland började.

Ingvar och de flesta andra deltagare försvann någonstans i Central­asien – enligt Ingvar den vittfarnes saga återvände endast ett av expeditionens skepp till Sverige år 1042 för att berätta om vikinga­tidens längsta resa på över 470 mil.

Både plundringståg och handelsresor kunde dra ut på tiden. Somliga var borta i flera år.

Hela 24 runstenar i Uppland nämner krigare som dog under Ingvars resa till Särkland.

3000 vikingar deltog enligt en georgisk krönika i slaget vid Sasireti 1041. Det kan ha varit Ingvar och hans män.

Ingvar dog på resan, men kan ha nått ända till ­Gorgan i dagens Iran.

Grönland gav Norge silver

Norges mest bereste viking var troligen Erik Röde, som först seglade till Island och sedan vidare till Grönland – en resa på nästan 400 mil.

Hans son Leif Eriksson nådde Amerika, men hans resa från Grönland till Newfoundland är kortare än Ingvars färd.

Den mest bereste danske vikingen hette Hastein. Han plundrade staden Luna i norra Italien efter att ha seglat hela vägen ned längs frankerrikets kust och in genom Gibraltar sund.

En del historiker anser att Hastein seglade runt hela Medelhavet, men det finns inga källor som bekräftar hypotesen.

Vikingar tillverkade kammar av renhorn. Tänderna satt så tätt att de kunde kamma ut lusägg.

© AKG-Images

MEST MODEMEDVETNA: Danska vikingar sminkade sig

Vikingarna var ytterst fåfänga och lade vikt vid mode och hygien. En ­guldmedalj i grenen mest modemedvetna viking skulle därför betraktats som en stor heder bland Nordens hårda krigare.

Den arabiske köpmannen at-Tartuschi besökte cirka år 950 Hedeby. I Danmarks handelscentrum såg han män och kvinnor med ögonsmink, ”som fick dem att se yngre ut”.

Förutom att danskarna klädde sig fint och badade varje lördag skapade de ett mode med en ny frisyr: Nackhåret skrapades bort med en rakkniv, medan pannluggen föll ned i ögonen.

Danskarnas utseende tilltalade kvinnorna. Enligt John av Wallingfords krönika föll jungfrur överallt i England pladask för de välvårdade vikingarna.

Även norrmän och svenskar badade ofta och klädde sig fint, men enligt ett annat arabiskt ögonvittne snöt svenskarna sig i vattenfatet, innan näste man tvättade sig i det – och det drar ned betyget.

© Imageselect

STARKAST I TRON: Svenskarna var starkast i asatron

Medan kristendomen vann mark i Danmark och Norge höll svenskarna envist fast vid vikingarnas asatro.

Svenskarna uppförde enligt prästen Adam av Bremen Nordens mest imponerande gudatempel i staden Uppsala. Templet var ”byggt helt av guld” och innehöll träfigurer av gudarna Tor, Oden och Frej, skrev Adam.

Där utövade svenska vikingar asatron ända fram till 1087, när den kristne kungen Inge den äldre lät bränna ned templet.

© Imageselect

Danskarna övergick redan på 900-talet till kristendomen, och även om många fortsatte att i smyg dyrka de nordiska gudarna, försämrar det resultatet i asatro-tävlingen.

Norrmännen höll ut lite längre – till 1018, då Olav den helige på brutalt vis tvångskristnade majoriteten av sina undersåtar.

BÄST BÅTBYGGARE: Danskarna byggde störst vikingaskepp

  • 1. Danmark

    36,5 meter

    Roskilde 6 är med sina drygt 36 meter det längsta vikingaskepp arkeologerna ­någonsin har hittat. Krigsskeppet hade segel och 78 man vid årorna.

  • 2. Norge:

    23,2 meter

    Gokstadskeppet var ett 23,2 meter långt fartyg, som ­placerades i en norsk kungagrav omkring år 890.

  • 3. Sverige

    16 meter

    Äskekärrskeppet är ett handelsfartyg av knarrtypen och det enda bevarade skepp från vikingatiden som hittats i svensk jord.

Och vinnaren är:

Danmarks vikingar erövrar sju guldmedaljer och bevisar att de är aningen vassare än rivalerna.

En hård kamp mellan jämbördiga ­motståndare, så måste VÄRLDENS HISTORIAs stora nordiska vikingakamp karakteriseras.

Visserligen avgick det danska brödrafolket med segern, men de svenska vikingarna var endast två medaljer ifrån, och det var långtifrån någon promenadseger danskarna vann.

I många avseenden kan man konstatera att norrmän, danskar och svenskar var lika god kålsupare.

  • 1. Danmark

    7 guldmedaljer

  • 2. Sverige

    5 guldmedaljer

  • 3. Norge

    3 guldmedaljer

Läs också:

Vikingar

Därför lämnade vikingarna Grönland

2 minuter
Vikingar

Hårdhänt test bevisar vikingasköldens styrka

3 minuter
Vikingar

Utgrävning vederlägger experternas kunskaper om Island

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj