”De gick bärsärkagång och förlorade sin mänskliga natur när de blev vreda och satte iväg, galna som hundar. De fruktade varken eld eller järn.”
Så beskrivs vikingarnas bärsärkar i isländska Eyrbyggarnas saga när de attackerade sina fiender i en typ av trans.
Nu tror sig en expert med specialkunskaper i historisk växtanvändning ha kommit fram till hur krigarna uppnådde sitt rus: De åt bolmört (Hyoscyamus niger).
Bolmört hittad i grav
En populär myt är att bärsärkarna åt röd flugsvamp (Amanita muscaria), som är känd för sin euforiserande effekt.
Enligt Karsten Fatur, etnobotaniker vid Ljubjanas universitet i Slovenien, stämmer emellertid bärsärkarnas beteende bättre med effekten av bolmört.
Frön från denna giftiga, tämligen illaluktande växt har också hittats i bland annat en liten pung i en vikingagrav som grävts ut utanför staden Hobro i Danmark.
Torkade frön från bolmört innehåller ämnen som kan påverka nervsystemet.
Både röd flugsvamp och bolmört kan enligt Fatur göra en person starkare än normalt, ha en sinnesvidgande effekt, medföra irrationellt beteende och göra att personen i fråga blir röd i ansiktet, vilket beskrivs i sagatexter om bärsärkarna.
Smärtstillande effekt
”Förutom dessa symptom har Hyoscyamus niger även en smärtstillande effekt, vilket inte Amanita muscaria har. Det kan förklara berättelserna om bärsärkarnas osårbarhet”, skriver Karsten Fatur i tidskriften Journal of Ethnopharmacology.
Enligt forskaren består biverkningarna (till exempel synrubbningar) efter intag av bolmört i flera dagar, vilket inte gäller röd flugsvamp. Även det stämmer med sagorna.
Försök visar dessutom att personer som har intagit bolmört kan tappa förmågan att känna igen ansikten. Det förklarar varför bärsärkarna i vissa fall gav sig på både vänner och fiender när de löpte amok.