Aprilskämt: Nytt fynd gör vikingarna muslimer
I en vikingaborg nära Køge i Danmark har danska arkeologer hittat en arabisk runskrift - och kanske ruinerna av Danmarks första moské. Fyndet visar att islam fick fotfäste i Danmark redan för 1100 år sedan, säger forskare.
Runpinnar användes av vikingarna till att skriva korta meddelanden på. En pinne som arkeologerna just har hittat bär inskriptionen "Allahu Akbar" – skrivet mer runor.
Aprilskämt!!
Vi skrev i går att danska arkeologer hade hittat ruinerna av Danmarks första moské i en vikingaborg. Vi kan inte avfärda möjligheten att ruinerna av en vikingamoské ligger gömda någonstans i den danska myllan, men den har alltså inte hittats ännu. Gårdagens artikel var ett aprilskämt, men vi låter det stå ändå.
Runpinne har muslimsk inskription
Danmarks första moské kan ha byggts redan på 900-talet. Så lyder slutsatsen från en grupp forskare från Aarhus Universitet, som precis har inlett utgrävningen av den 1100 år gamla ringborg, som upptäcktes nära Køge i september 2014.
I ruinerna av ett långhus i borgens östra del har arkeologerna hittat en så kallad runpinne med inskriptionen "Allahu akbar" ("Gud är stor" på arabiska) skrivet med runor.
Långhus kan ha varit en moské
“Vikingarna använde runpinnar till att skriva korta meddelanden, och den nyfunna pinnen visar tydligt att islam har funnits i Danmark minst sedan 900-talet”, säger arkeolog Theodor Granzow-Busch, som leder utgrävningen.
Förberedande undersökningar har visat att byggnaden vari runpinnen har hittats är inredd markant annorlunda än vikingaborgens andra långhus. T.ex. har huset - till skillnad från de andra långhusen - ingen plats för boskap, medan ingången vetter mot söder.
"Det ligger nära till hands att tänka sig att långhuset kan ha varit ett muslimskt bönehus - alltså en moské", säger Granzow-Busch, som dock tillägger att forskarna måste utföra fler utgrävningar innan de kan vara säkra.
Legosoldater skyddade danskarna
Vem runpinnens ägare har varit vet forskarna heller inte ännu. En gissning är att runorna kan ha skrivits av en arabisk krigare i Harald Blåtands hird. Den danske kungen lät bygga flera borgar på 980-talet och många av dem vaktades av utländska legosoldater.
"En mer kontroversiell gissning är att runorna kan ha ristats av en vikingakonvertit, som har tagit till sig islam på en handelsresa till Mellanöstern”, säger Granzow-Busch.
Historikerna vet från skriftliga källor och arkeologiska fynd att vikingarna hade nära kontakt med den muslimska världen. T.ex. beskrev den arabiske upptäcktsresanden Ahmad ibn Fadlan en vikingabegravning på 920-talet, och arabiska silvermynt och smycken har påträffats på många platser i Norden.
Vikingarna var öppna för nya idéer
Den arabiska runpinnen är den hittills enda i sin art, men fyndet kommer dock inte som en överraskning för Theodor Granzow-Busch. Vikingarna var generellt öppna för främmande seder och religioner, som de mötte på sina resor, förklarar han.
“Jellingestenarna berättar att Harald Blåtand gjorde danerna kristne år 966 – det är inte otänkbart att han kan ha övervägt islam också. Framförallt med tanke på att det muslimska kalifatet skulle varit en stark allierad på 900-talet”, säger Granzow-Busch.