Shutterstock
Eufrat torka

Varför heter det ”bördiga halvmånen”?

I över 10 000 år har floderna Tigris och Eufrat försett den bördiga halvmånen med vatten, och bland annat skapat grogrund för historiens första civilisationer. Men nu hotas regionen av en annalkande katastrof.

”Bördiga halvmånen” är det historiska namnet på ett geografiskt område i Mellanöstern som sträcker sig över bland annat dagens Israel, Palestina, Libanon, Syrien, Irak, Jordanien och sydöstra Turkiet.

Den halvmåneformade regionen kännetecknas av sin bördiga jord och sitt varma klimat, vilket gav upphov till några av historiens första jordbrukssamhällen.

Jordbruket banade väg för de första kända civilisationerna – Sumer, Babylon och Assyrien ¬– som bland annat utvecklade det första skriftspråket och rättssystemet.

Anledningen till regionens bördighet är de stora floderna Tigris och Eufrat, som under årtusenden har fungerat som en livsåder för området och försett jordbrukare och stadsstater med vatten. Men trots att bördiga halvmånen i årtusenden varit ett frodigt paradis kan den i framtiden bli en öken.

Vattennivåerna i Tigris och Eufrat har sjunkit i årtionden, och i en rapport från den irakiska regeringen 2021 uppges att floderna kan ha torkat ut innan år 2040.

Bördiga halvmånen

Bördiga halvmånen sträcker sig i en halvmåneform från Medelhavet till Persiska viken.

© Sémhur

Nasa bekräftar uttorkning

Detta beror delvis på att Turkiet och Syrien har byggt dammar som stör flodernas flöde. Dessutom har klimatförändringarna lett till temperaturökningar och torka.

Denna trend bekräftas av satellitbilder från NASA, som visar att floderna torkar ut i en alarmerande takt.

Potentiellt kan en uttorkning leda till en humanitär katastrof och väpnade konflikter i regionen, där miljontals människor är beroende av vatten från de båda floderna.

Märkligt nog skulle denna utveckling därmed kunna uppfylla en profetia i Nya Testamentet, som nämner att uttorkningen av den ”stora floden Eufrat” är ett förebud om katastrofala händelser som leder fram till domedagen.