Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

perser anfaller grekiska hopliter

Stamfolk skapade perserriket

På 500-talet före Kristus tog Kyros den store makten i Persien, ett obetydligt stamområde i Mellanöstern. Genom erövringar lade han grunden till ett mäktigt och enormt stort imperium.

Osprey & Thinkstock/Getty Images

År 539 före Kristus väntade Babylons invånare spänt på att få en första skymt av stadens erövrare. Den främmande härföraren, perserkungen Kyros II, hälsades som en befriare.

Det första han gjorde som ny kung i Babylon var att återinföra kulten kring stadens skyddsgud Marduk, som övergivits av den besegrade härskaren Nabonid.

Kyros återkallade även ett stort antal av sin företrädares impopulära beslut och vann på så vis sina nya undersåtars hjärtan. Det var åtminstone så Kyros senare beskrev sitt intåg i den babyloniska huvudstaden.

Babyloniernas egna krönikor är inte fullt så positiva, men historien skrivs som bekant av segraren, och Kyros II, även kallad ”den store”, var en man som förstod värdet av propaganda.

Enligt Kyros krönika, som beskriver erövringen, lät han också det judiska folket resa hem från sin babyloniska fångenskap.

Judarna hade sextio år tidigare deporterats av kung Nebukadnessar, men tilläts nu återvända till Jerusalem. Tack vare detta beslut nämns Kyros med tacksamhet i Bibeln.

kyros den store porträtt

Kyros den store härskade över Persien 557–530 före Kristus.

© Bettmann/Getty Images

Mycket lite är känt om Kyros ursprung. Hans födelse och uppväxt nämns bara i legender. Troligen föddes han på 570-talet före Kristus.

Persien var då bara ett litet stamområde, beläget i dagens Iran, som då hörde till Medien, ett rike som under sin storhetstid omfattade områden från Svarta havet till floden Indus. År 557 träder Kyros in i historien.

Han utsågs då till den mediske kungens vasall i Persien. Endast fyra år senare gjorde emellertid Kyros uppror. Den persiske ledaren samlade inte bara persiska styrkor, utan lockade också över större delen av kungens armé till sin sida.

Under Kyros ledning intogs Mediens huvudstad Hamadan år 550 före Kristus. Det rörde sig troligen inte om ett krig mellan länder, utan snarare om ett uppror där en grupp stormän enades om att störta en avskydd kung och grunda en ny dynasti.

Besegrade Kroisos

I en annan av Mellanösterns stormakter, Lydien, beslöt kung Kroisos, känd för sina ofantliga rikedomar och även bekant under namnet Krösus, att dra nytta av de interna striderna i Medien. År 547 gick han över gränsfloden Halys för att erövra provinsen Kappadokien.

Kroisos underskattade troligen Kyros styrka. Den lydiske kungen besegrades av Kyros armé och hamnade under belägring i sin egen huvudstad Sardes.

Medan striderna ännu pågick vände sig Kyros till de grekiska städer i dagens Turkiet, som lydde under Kroisos. De vägrade dock byta sida.

Till slut tvingades Kroisis kapitulera. Enligt myterna beordrade Kyros först att han skulle brännas levande, men sedan fick han medlidande med mannen som haft – och nu förlorat – precis allt.

Inte heller de grekiska städer som hållit sig till Kroisos fann någon nåd. De erövrades alla och införlivades i det växande persiska riket.

Sedan Kyros tagit makten i både Medien och Lydien vände han nu blickarna mot områdets tredje stormakt: Babylonien. Det blev ännu ett våldsamt och blodigt erövringskrig, inte det fredliga övertagande Kyros själv beskrev.

Imperiet år för år

557 före Kristus Kyros blir persisk lydkung till Mediens härskare Astyages.

549 Kyros tar över tronen i Medien.

546 Lydien erövras.

539 Kyros blir kung av Babylonien efter ett slag vid Opis.

530 Kyros dör och efterträds av sin son Kambyses.

525 Egypten erövras.

522 Dareios tar makten efter Kambyses död.

Andra områden erövrades fram till år 486 före Kristus.

486 Dareios dör och efterträds av sonen Xerxes.

Kambyses kallades för galning

Egyptiska källor är i allmänhet fientligt inställda till Kambyses. Han beskrivs som en galning som terroriserade det egyptiska folket och föraktade deras religion.

Fälttågen mot Nubien och områdena i väster beskrivs som katastrofala misslyckanden.

Kambyses dog på väg hem från Egypten år 522. Hans närmaste arvinge var brodern Bardiya, som snart tog makten i Persien. Dareios, en av generalerna i den persiska armén, kom emellertid plötsligt med ett överraskande besked. Bardiya var död! Mannen som intagit tronen var enligt Dareios en bedragare.

Enligt Dareios hade Kambyses låtit mörda sin bror redan innan han drog i fält mot Egypten. Det hade varit det enda sättet för kungen att säkra tronen under sin frånvaro.

Den man som nu kallade sig Bardiya var egentligen en medisk präst vid namn Gaumata. Han hade stulit tronen, vilket fått Kambyses att ta sitt eget liv i förtvivlan. Nu lovade Dareios att hämnas sin döde kungs öde.

Att störta och avrätta Bardiya och hans anhängare var en smal sak för Dareios stridsvana armé. Att framställa sitt maktövertagande som moraliskt rätt var inte lika enkelt.

Under de följande åren utbröt flera revolter mot Dareios, och lokala makthavare utropade sig till oberoende kungar. Till slut slogs emellertid alla uppror ner och Dareios kunde stolt presentera sin historieskrivning i form av ett segermonument vid Bagistana.

De flesta av dagens historiker anser att Dareios påståenden var falska. Den störtade Bardiya var troligen Kambyses legitima arvinge. Men det är som sagt segraren som skriver historien.

Centraliserade riket

När Dareios tagit kontroll över riket började han organisera det efter nytt mönster. Man kan med viss rätt hävda att det var under hans styre som perserriket skapades.

Han hävdade att den persiske guden Ahura Mazda hade gett honom tronen. Dyrkan av denna gud blev nu den centrala religionen i riket. Kalendern reformerades och Dareios införde en särskild persisk valuta som fick namnet dareik efter honom själv.

Dareios förstärkte imperiets byråkrati och såg även till att imperiets vägar och kommunikationssystem förbättrades.

I en av rikets huvudstäder, Susa, lät han genomföra omfattande byggnationer och påbörjade även uppförandet av en ny huvudstad, Persepolis (”Persernas stad”).

År 499 startade ett uppror i de grekiska områden som Kyros hade underkuvat. Först efter fem år lyckades Dareios kuva resningen. Perserkungen beslöt därefter att skicka en straffexpedition mot de självständiga stadsstater i Grekland som stöttat upproret.

Det slutade med ett persiskt nederlag vid Marathon. I västerländsk tradition har slaget beskrivits som en av världshistoriens avgörande händelser. För Dareios var det emellertid knappast mer än ett irritationsmoment.

Perserrikets ledare förberedde snart en ny straffexpedition. Men innan den hann skickas iväg fick Dareios värre problem att tänka på, när ett uppror bröt ut i Egypten.

Kort därefter, år 486, dog han. Tronen ärvdes av sonen Xerxes. Det blev hans ansvar att först knäcka egyptierna och därefter grekerna.

Invaderade Grekland

Xerxes invasion av Grekland år 480 var en mer storskalig historia. Storkonungen ledde själv sin här och vann först en dyrköpt seger vid Thermopyle, men i sjöslaget vid Salamis led hans flotta ett förkrossande nederlag.

slaget vid salamis

I sjöslaget vid Salamis år 480 före Kristus led Xerxes persiska flotta ett nederlag mot grekerna. Salamis ligger i Eginabukten i östra Grekland.

© Peter Connolly/AKG/Ritzau scanpix

Därefter reste Xerxes hem. Invasionen var inte avblåst, bara uppskjuten tills en ny flotta hade byggts.

Det hann emellertid aldrig ske. Vid Plataiai vann grekerna år 479 en övertygande seger över den del av armén som lämnats kvar i Grekland, varefter Xerxes gav upp sitt projekt.

Även med hänsyn tagen till den grekiska propagandan kan man konstatera att nederlaget mot grekerna markerade en vändpunkt för perserriket. Erövringarnas tid var över.

Efter det kämpade storkungarna mest mot hovintriger och fick anstränga sig för att hålla ihop riket.

Perserna skulle dock fortsätta att spela en roll i grekernas historia. Under kung Dareios II:s tid (423–04) blev persiskt guld tungan på vågen i maktkampen mellan de grekiska stadsstaterna Aten och Sparta.

Dareois II:s ekonomiska stöd till Sparta avgjorde krigets utgång.

Alexander den store besegrade perserna i slaget vid Issos och drev Dareios III på flykten.

© AKG/Scanpix

Makedonisk erövrare blev rikets nye storkung

Alexander den store valde en klok strategi för att befästa sin makt efter att ha erövrat perserriket.

Det sägs att Alexander den store krossade perserriket. Det är mer korrekt att säga att han tog över det.

Persiska stormän och satraper överförde sin lojalitet från den besegrade Dareios III till Alexander, som blev ny storkung.

Grekerna förfärades över denna ”orientalisering” av hovet. Alexander omgav sig med persiska rådgivare och följde persiska hovtraditioner.

Alexander visade även respekt för sina företrädare på den persiska tronen. Han utkrävde bland annat hämnd för mordet på sin tidigare fiende Dareios III och besökte personligen Kyros den stores grav.

Han lät emellertid också sina soldater plundra och bränna Persepolis som hämnd för persernas härjningar i Aten år 480 före Kristus.

Lejde grekiska legosoldater

Perserna själva kunde emellertid inte längre mäta sig militärt med grekerna. Efter Dareios II:s död tog Artaxerxes II över tronen, men hans yngre bror, prins Kyros, gjorde uppror år 401.

Prinsen lejde tiotusen grekiska legosoldater, men stupade själv i ett slag vid Kunaxa. Trots det kunde den grekiska armén marschera hela vägen från perserrikets hjärta och hem utan att perserkungens styrkor kunde hindra dem. Det var ett tecken på svaghet som grekerna lade på minnet.

År 334 invaderades det persiska imperiet av Alexander den store. Han vann en lång rad militära segrar över perserna och tvingade slutligen Dareios III på flykten. Därefter kunde Alexander tåga in i Babylon som befriare.

Grekerna såg detta som en slutgiltig seger i deras långa konflikt med perserna.

För områdets befolkning var Alexander emellertid bara en ny storkonung. Många perser gick över till hans sida och Dareios III mördades slutligen av perser som ville imponera på sin nya herre.

Om det var Kyros II som störtade den mediske kungen eller Alexander den store som störtade Dareios III spelade ingen roll för gemene man. Erövrare kom och gick, men riket bestod.

Läs också:

Kultur

Gravplundrare stjäl Egyptens historia

12 minuter
Egyptier

Egyptens frigjorda kvinnor chockade alla

12 minuter
Greker

Resan går till: Antikens Grekland

10 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj