Till skillnad från arabiska siffror lämpade romerska sig inte för avancerad matematik. Uträk­ningar gjordes ofta med kulram.

© AKG Images

Varför övergavs romerska siffror?

På 1200-talet introducerade matematikern Leonardo Fibonacci européerna i ett revolutionerande talsystem som kom att förändra Europa för alltid.

7 augusti 2019 av Världens Historia

Den italienske matematikern Leonardo Fibonacci gav 1202 ut boken Liber abbaci, som skulle komma att förändra Europa för alltid. 

I Nordafrika hade Fibonacci lärt sig ”konsten av de nio indiska symbolerna – siffrorna 1 till 9 – som förts från Indien till Mellanöstern av arabiska köpmän.

I Europa använde handelsmän fortfarande det romerska talsystemet. Talföljden bestod av endast sju tecken, som angav 1 (I), 5 (V), 10 (X), 50 (L), 100 (C), 500 (D) och 1000 (M). 

Andra tal skrevs genom att man lade ihop eller drog ifrån tecknen – till exempel skrevs 6 som 5 + 1 (VI). Resultatet blev otympliga tal, föga lämpade för matematik. 

Européerna fick ett flexibelt talsystem

Europeiska köpmän räknade därför ofta med kulram och använde romerska siffror enbart för att notera sina resultat.

Med arabiska siffror fick européerna ett flexibelt talsystem, som kunde användas för avancerade beräkningar. 

Införandet av nollan gjorde det dessutom möjligt att skapa avancerade ­matematiska formler med okända tal och variabler.

Enkelhet kontra komplexitet

Romerska siffror

  • Talsystemet har få tecken
  • Svårt att skriva stora tal
  • Inte lämpat för matematik

Därför förlorade romerska: Större tal var besvärliga att skriva med romerska siffror. Avsaknaden av 0 gjorde att romerska siffror lämpade sig bäst för enkla uträkningar.

Arabiska siffror

  • Enkla att lära sig
  • Lätt att skriva stora tal
  • Bra för komplexa uträkningar

Därför vann arabiska: Genom att kombinera siffrorna 1–9 (och 0) kunde man både skriva stora tal och göra avancerade uträkningar utan andra hjälpmedel.

Kanske är du intresserad av...