Arabiskt folk hade eget kultställe
Arkeologer har länge känt till att Pozzuoli var en smältdegel i romarriket. Hamnstaden var den primära destinationen för den enorma importen av spannmål från Egypten till romarriket och flera tusen fartyg anlände varje år från Alexandria med spannmål, som distribuerades till resten av riket.
Den romerske filosofen Seneca beskrev hur hamnen vimlade av extatiska människor, när ”postbåtarna”, som annonserade att årets första spannmålsleverans var på väg, syntes i fjärran.
Men det var långt ifrån enbart egyptier som kom till staden. Redan i mitten av 1700-talet hittade man i staden ett altare och kulttavlor med inskriptionen ”DVSARI SACRVM" (”Helig för Dusares"). Det var det första beviset för att nabatéernas närvaro var stor i staden, eftersom Dusares var en av det arabiska folkets viktigaste gudar.
I stadens ruiner har man även hittat en byst, som tros föreställa Dusares och i dag förvaras i Vatikanmuseet.
Upptäckten av altarna understryker hur viktig Pozzuoli var för nabatéerna, och att de hade fått lov att slå sig ner och bilda en enklav i staden – komplett med egna tempel och egen religion.
Trots att nabatéernas rike annekterades av romarna under kejsar Trajanus år 106 efter Kristus, så lyckades det behålla mycket av sin självständighet som romersk provins.
Nabatéerna skyddade rikets östra gräns, men romarna respekterade även folket för deras konst och skicklighet på handel. Faktum är att de fick möjlighet att bygga upp ett stort handelsnätverk, som sträckte sig över större delen av romarriket.
Arkeologer hoppas kunna rita upp hela hamnen
Stora delar av Pozzuolis antika hamn ligger i dag under vatten. Utöver fyndet av templet har dykare lokaliserat resterna av bland annat lagerbyggnader, den kejserliga administrationen samt vägar.
Arkeologerna hoppas att det på sikt kommer att göra det möjligt att skapa en exakt avbild av den unika hamnen, som var tättbebyggd och där religiösa tempel stod tätt intill byggnader där flera hundra hamnarbetare jobbade och levde.