Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Sexorgier var god sed i Rom

Utgrävningarna i Pompeji avslöjade så mycket erotisk konst att staden kallades ett syndens näste. Forskning visar att bilderna inte alls var unika. Tvärtom. Alla romare hade ekivok konst och lyckopenisar på väggarna.

Scanpix/Bridgeman. 

En solig dag år 1752 är Karl VII av Neapel och Sicilien ute på jakt i södra Italien när han får ett brådskande meddelande från den romerska ruinstaden Herculaneum inte långt därifrån.

Enligt med­delandet har några arbetare just hittat en spektakulär staty under utgrävningen av stadens många överklassvillor. Kungen avbryter genast jakten och skyndar till utgrävningen med hela sitt följe.

Kung Karl och hans hustru är spända av förväntan, och sätter sig under en skuggande segelduk vid öppningen till den tunnel där arbetarna kämpar med att baxa ut statyn. Först ser de ett par horn.

Sedan två huvuden och två kroppar. Hovfolkets förväntansfulla småprat tystnar tvärt. Upp ur jorden kommer en sirligt uthuggen marmorskulptur av den nakne halvguden Pan, som med ett ömt ansiktsuttryck håller på att betäcka en get.

Konstverk låstes in

Fyndet av den mycket kontroversiella statyn fick kung Karl att omedelbart ge order om att utgrävningarna i Herculaneum skulle stängas och konstverket krossas till pulver.

I sista stund ändrade sig emellertid kungen och lät i stället lägga statyn i en kista som gömdes undan i ett palats i närheten – med order om att ingen skulle få se den utan särskilt tillstånd.

Därmed fick statyn av Pan och geten dela samma öde som hundratals andra romerska konstverk med sexuella motiv, som tidigare arkeologer grävt fram ur ruinerna i Herculaneum och det närliggande Pompeji.

Utgrävarna ansåg att konstverken var perversa. De lät till och med såga ut väggfresker ur husen och skickade dem sedan till speciella museer för förbjuden konst.

Varje gång utgrävarna stötte på en byggnad med erotiska skulpturer klassades den som bordell eller hem för någon särskilt pervers individ, och Pompeji kom att betraktas som ett syndens näste.

Så sent som 1986 hade forskarna registrerat hela 35 bordeller – ovanligt många för en stad med bara 20.000 invånare.

Inte förrän på senare år har forskarna omvärderat målningarna och säger nu att Pompeji bara hade en handfull bordeller. De flesta av de hus som arkeologerna i århundraden kallat bordeller var i själva verket helt vanliga privata hem.

Erotisk konst var nämligen något som varje romare ville ha – och inte bara i Pompeji och Herculaneum som begravdes vid Vesuvius utbrott år 79 e.Kr.

SE BILDERNA: Erotik i Rom

OBS! Bilderna kan verka stötande.

Erotik på väggen var högsta mode

Romarna älskade sex, och det tydde varken på dålig smak eller brist på stil att ha starkt erotisk konst på väggarna i hemmet – tvärtom. Respektabla medborgare hade storslagna väggmålningar med sexscener i hemmet utan att någon tog anstöt av det.

Enligt skalden Ovidius hade bl.a. kejsar Augustus, som utropat sig själv till moralens väktare i Rom, erotiska målningar i sitt hem:

”I ditt hus – på samma sätt som bilder av berömda män – finns även en bild som visar olika typer av samlag och sexuella ställningar”, skrev skalden.

I den villa vid floden Tibern i Rom där Augustus dotter Julia och hennes man tros ha bott, har arkeologerna hittat en hel serie erotiska väggmålningar.

Även andra högt uppsatta personer investerade glatt i den utmanande kons­ten. Skulpturen av Pan och geten har av allt att döma tillhört ättlingarna till Julius Caesars svärfar; det var i deras trädgård i Herculaneum man hittade statyn.

Men intresset var inte bara förbehållet överklassen. I hela det forna romar­riket har ­arkeologerna funnit otaliga exempel på billig keramik, oljelampor och amuletter med sexscener som motiv.

Romarna inspirerades av grekerna

Som i så mycket annat kunde de konservativa romarna tacka grekerna för den sexuella revolutionen. Förutom krigs­byten från erövringarna kring östra Medelhavet förde romarna även med sig erotisk konst och nya sexuella moden med sig hem.

Nu kom sex i alla former att betraktas som en gåva från kärleksgudinnan Venus, och det handlade om att få så mycket njutning som möjligt av eskapaderna.

En romersk man kunde söka sexuell njutning hos en vacker kvinna, flicka eller pojke, precis vilket han hade lust till. Och det fanns gott om tillfällen att hitta en partner.

De flesta romare i överklassen hade slavar, och i synnerhet de manliga slav­ägarna utnyttjade fritt och ofta slavarna för att tillfredsställa sina sexuella lustar utan att någon höjde på ögonbrynen – även om mannen i fråga var gift.

Otrohet var mycket vanligt i romerska äktenskap – oftast gifte man sig av strategiska skäl, inte av kärlek.

Den enda begränsningen var att den utvalda parten måste vara av lägre social status än männen själva. På så vis såg man till att eventuella­ barn inte skulle kunna göra anspråk på vare sig titel eller arv.

Sex kunde köpas överallt

Det var lätt att köpa sex, inte bara för överklassen. Vilken romare som helst kunde köpa sexuella tjänster i nästan vartenda gathörn.

I Rom höll de prostituerade främst till i de livliga kvarteren i centrum, på kullen Caelius och i slumområdet Subura.

De romerska källorna berättar dessutom att prostituerade även erbjöd sina tjänster i tavernor, på hotell och på badhus samt i pelargångarna under Roms stora teatrar och kring kappkörningsbanan Circus Maximus.

Både Rom och alla andra större ­romerska städer hade dessutom särskilda bordeller där prostituerade erbjöd ­alla slags sexuella tjänster.

Bordellerna låg ofta avsides och var snuskiga och bullriga ställen där den ena kunden snabbt avlöste den andre.

På den största bordellen i Pompeji, i dag kallad Lupanare Grande, kunde kunderna titta på målningar med sexuella motiv ovanför dörrarna medan de väntade på sin tur.

Bilderna föreställde män och kvinnor i öm älskog i stora, mjuka sängar.

Verkligheten bakom draperierna till de prostituerades rum var emellertid inte alls lika ­romantisk. Där fanns en liten stenbrits med en tunn halmmadrass på.

De flesta prostituerade var slavar av alla möjliga nationaliteter som hämtats till staden från olika områden i det väl­diga riket. Och de flesta kunde köpas för mindre än priset av ett glas vin.

Män sålde sig till rika kvinnor

Trots att det romerska samhället generellt var mansdominerat, hade de romerska kvinnorna ganska stor frihet under århundradena efter Kristi födelse.

På många väggmålningar från den tiden är det tydligt att de avbildade kvinnorna njuter av älskogen och att de i många fall tycks vara mer aktiva under akten än mannen.

Den romerska kvinnofrigörelsen tog fart efter att många av adelsmännen i Rom hade dött i inbördeskrigen under första århundradet f.Kr.

För att förhindra att deras egendomar och pengar skulle gå till skrupelfria män av lägre ­social rang som gifte in sig i de finare familjerna, blev det tillåtet för kvinnor att ärva och inneha egendom.

Därmed blev de mer oberoende, vilket förändrade relationen mellan äkta makar. Nu kunde båda parter begära skilsmässa och behålla sin egendom vid separationen.

Den juridiska frigörelsen smittade av sig på kvinnornas sexliv. Enligt romerska källor var det inte ovanligt att överklasskvinnor hade sexslavar.

Andra tog yngre män eller gladiatorer som älskare, trots att de riskerade att bli gravida – och utstötta ur samhället.

Kristendomen gjorde sex syndigt

Den kvinnliga frigörelsen i Rom varade till mitten av 200-talet e.Kr. då romarriket sakta började falla sönder.

Hot utifrån fick det romerska samhället att sluta sig och de sexuella friheterna begränsades. När kristen­domen blev statsreligion i Rom på 300-talet förändrades synen på sex.

Nu var det inte längre en gåva från gudarna, utan en synd, och alla bilderna försvann. Det enda som vittnar om romarnas vilda sexliv är målningarna i de begravda villorna i Pompeji och Herculaneum.

Läs också:

Romarriket

Miljoner vallfärdade till Circus Maximus

1 minut
Romarriket

Rom by night: Allt var tillåtet

16 minuter
Romarriket

Hästkapplöpning var Roms Formel 1: Dödslopp i Circus Maximus

15 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj