Så vann Caesar över gallerna
Efter Caesars seger över gallerna blev han envåldshärskare i Rom. Segern kom efter åtta års fälttåg och tre avgörande slag. Vi guidar dig genom händelserna.
I och med Caesars seger blev Gallien en romersk provins och Caesar blev kejsare.
57 f.Kr.: Caesar vände taktisk tabbe till jordskredsseger
Fälttåget mot gallerna är nära att sluta i katastrof år 57 f.Kr. I strid mot all militär logik har Caesar valt att låta uppföra ett läger intill en skog vid floden Sambres strand. Han har inte ens ställt ut vaktposter.
Plötsligt rusar galler fram ur sina gömställen bland träden. De stormar fram mot romarna som förvirrade försöker hitta de vapen och hjälmar som de lagt ifrån sig under byggnadsarbetet.
Caesar rider oförskräckt omkring på slagfältet för att skaffa sig en överblick över situationen, och han lyckas vända ett hotande nederlag till en förkrossande seger.
Efter slaget går det chockvågor genom regionen. Många folkstammar ber genast om fredsförhandlingar med de till synes oövervinneliga romarna.
56 f.Kr.: Finurlighet krossar gallisk flotta
Krig på öppet hav mot en stam av skickliga sjömän vållar Caesar stora problem. Men med stor uppfinningsrikedom hittar han ett sätt att sätta fiendens flotta fullständigt ur spel.
Folkstammen venetierna från nuvarande Bretagne är skickliga sjömän och svåra att kuva. Det rebelliska folket bor i befästa hamnstäder längst ut på otillgängliga uddar.
Varje gång romarna är nära att erövra någon av borgarna från landsidan seglar venetierna bara ut till havs och vidare till någon annan udde för att förskansa sig där.
Caesar är fast besluten att hämnas tillfångatagandet av två romerska officerare som kommit för att skaffa proviant hos stammarna i trakten. Han inser att han måste gå till sjöss för att kunna besegra venetierna.
Generalen låter bygga en flotta av traditionella, romerska krigsfartyg och skickar efter erfarna roddare från den romerska provinsen i södra Frankrike.
Venetiernas skepp är helt överlägsna i krig på öppet hav, men Caesars uppfinnings-rikedom ror segern i hamn.
Den romerska flottan åsamkar venetierna ett katastrofalt nederlag på deras egen hemmaplan. I stort sett alla stridsdugliga män dör, och utan flotta kan de överlevande inte fly.
Venetierna blir tvungna att ge upp. För att statuera exempel låter Caesar avrätta stammens äldreråd och säljer alla andra som slavar.
52 f.Kr.: Belägring befäster segern
Vid den lilla staden Alesia väntar den slutliga uppgörelsen mellan gallerna och Caesar. Med ett byggprojekt av episka mått inhägnar romarna hela staden och vinner en sista seger.
Gallernas uppror under ledaren Vercingetorix är ett hot mot Caesars trupper. Legionärerna är trötta efter hårda slag och långa marscher. Trots det väljer Caesar att förfölja gallerna till staden Alesia för att utkämpa ett sista slag.
Den romerske generalen förfogar över 40.000 legionärer. Nu står de inför Vercingetorix 80.000 krigare inne i staden och en enorm armé av galler som kommer till undsättning utifrån.
Vercingetorix och hans män har förskansat sig vid staden som ligger på en höjd. Ett direkt anfall vore självmord för de numerärt underlägsna romarna.
Caesar bestämmer sig för att svälta ut gallerna. Han låter bygga en fyra meter hög och 18 km lång palissad kring staden, med torn var 25 meter, sju läger och 23 fort fördelade längs byggnadsverket.
Framför muren anläggs flera rader av spetsade pålar, fällor, nedgrävda metallspjut och tre breda vallgravar med branta sidor. När Caesar inser att gallerna lyckats skicka bud om hjälp utifrån beslutar han att ett liknande försvarsverk ska byggas utanför hans mur.
Det gigantiska byggprojektet säkrar segern åt Caesar och får de övriga gallerna att ge upp och fly.
Dagen därpå rider Vercingetorix in i det romerska lägret på sin vackraste häst, sitter av och lägger ned sina vapen vid Caesars fötter. Den romerske generalen har lyckats uppfylla sitt mål och förvandlat Gallien till en romersk provins.