De romerska legionärerna var välutbildade soldater, som utgjorde ryggraden i romarrikets armé – grundvalen för hela det stora imperiet.
Fyndet av en legionärs lönebesked i Israel visar dock att de omkring 125 000 yrkessoldaterna fick en lön som inte på långa vägar speglade deras betydelse för imperiet – i synnerhet inte efter att staten hade dragit av alla kostnader.
Utgifter åt upp lönen
På senare år har israeliska arkeologer genomfört åtskilliga utgrävningar vid resterna av det judiska fortet Masada, som ligger i närheten av Döda havet.
Masada intogs år 66 efter Kristus av seloter, som gjorde uppror mot de romerska ockupanterna. Imperiets soldater omringade fortet år 73. Efter ett års belägring kunde rebellerna inte hålla stånd längre, varpå de enligt källorna begick kollektivt självmord hellre än att falla i romarnas händer.
Det lönebesked som arkeologerna nu har hittat har troligen tillhört någon av de många tusen legionärer som belägrade Masada. Lönen var inte särskilt imponerande med tanke på den hårda och farliga tillvaron som legionär.
Fästningen Masada låg på toppen av en hög klippa. Judarnas kamp mot den romerska övermakten har blivit en symbol för judarnas kamp för sitt land.
Lönebeskedet från år 72 visar att legionären Gaius Messius, son till Gaius, fick 50 denarer i lön. Men innan lönen betalades ut drogs 20 denarer av för mat, 16 denarer för hästfoder, 7 denarer för en tunika, 5 denarer för sandaler och 2 denarer för läderremmar.
Sammantaget uppgick utgifterna till 50 denarer, vilket innebar att legionären inte hade något kvar att stoppa i fickan. Soldaternas utgifter var desamma i hela romarriket, trots att till exempel vete kostade endast omkring en tredjedel i provinsen Judea i förhållande till i Rom.
”Med tanke på hur stora risker som var förknippade med jobbet är det uppenbart att det inte var enbart lönen som gjorde att de romerska soldaterna stannade kvar i armén”, säger Oren Ableman, forskare vid Israels arkeologiska myndighet (IAA), som har lett utgrävningen.
Lönebeskedet är inte komplett. Därför är det bara den ena avräkningen som går att uttyda i sin helhet.
Kejsarna betalade ut bonusar till sina soldater
Romerska soldater fick lön tre gånger om året, och delar av Gaius nästa lönebesked går också att utläsa på den nästan 2 000 år gamla papyrusen. Enligt beskedet skulle han få 62 denarer, men hade på nytt flera fasta utgifter, och skulle dessutom betala för sin legionärskappa.
Det fanns dock andra sätt för romerska legionärer att tjäna pengar.
”Soldaterna har sannolikt fått lov att plundra i samband med fälttåg”, säger Oren Ableman.
Den kanske viktigaste kompensationen för legionärerna var att de efter 25 års tjänstgöring kunde gå i pension och få jord till ett lantbruk eller en större summa pengar av staten. Det krävde emellertid att soldaterna överlevde de 25 åren.
Historikerna är också eniga om att soldaterna kunde se fram emot större kontanta utbetalningar, när imperiet firade viktiga händelser, och när en ny kejsare tillträdde.
I samband med ett maktskifte betalade den nye kejsaren nämligen ofta ut stora summor till soldaterna för att försäkra sig om deras lojalitet. År 69 efter Kristus, ett par år innan Gaius fick det lönebesked som nu hittats, hann fyra olika kejsare sitta på tronen till följd av ett inbördeskrig. Var och en av dessa gav så stora ”bonusar” till soldaterna att staten nästan gick bankrutt.
Så det är möjligt att legionären Gaius Messius inte varit fullt så pank som hans lönebesked ger intryck av.