Hur hamnade de där? Den frågan har svenska arkeologer ställt sig sedan de hittade två små romerska mynt på den obebodda Gotska Sandön.
Mynten är från kejsar Trajanus (98–117 e.Kr.) och kejsar Antoninus Pius (138-161 e.Kr.) tid, men det mest mystiska är att de har dykt upp på en enslig ö mitt ute i Östersjön omkring 40 kilometer nordost om Gotland. Där fanns ingen fast beboelse på romersk tid.
Arkeologen Johan Rönnby vid Södertörns högskola i Stockholm, som var med och hittade de romerska mynten, förklarar att de kan ha använts långt senare.
Mynten är nämligen gjorda av silver, och därför behöll de i princip sitt värde även efter att romarriket kollapsade på 400-talet.
Gotska Sandön har under historiens gång varit en tillfällig anhalt för fiskare, smugglare och enstaka olyckliga skeppsbrutna.
Kan härröra från förlisning
Men hur hamnade mynten på Gotska Sandön, som saknar bofast befolkning? Johan Rönnby förklarar att det är möjligt att mynten kommit till ön med offren för en förlisning. Farvattnet kring ön är känt för att vara farligt och har under åren krävt många sjömäns liv.
Romarna skrev visserligen om Östersjön, men det finns inga bevis för att de själva besökte området.
”Det är osannolikt att det har rört sig om ett romerskt skepp”, säger Johan Rönnby. Romerska mynt har tidigare hittats på Gotland, men där fanns åtskilliga samhällen, och mynten kan ha hamnat där genom handel.
Det finns inga bevis för att romarna någonsin har varit i Östersjön, och mysteriet med hur mynten kom till ön kommer kanske aldrig att lösas: ”Vi vet helt enkelt inte hur de kom dit”, avslutar Johan Rönnby.
De upphittade mynten är romerska denarer. Det ena härrör från kejsar Trajanus regeringsperiod (98–117 e.Kr.) och det andra från kejsar Antoninus Pius (138–161 e.Kr.).