Arkeologerna tror därför att reliefen föreställer den romerske fruktbarhetsguden Priapos, som alltid avbildas med en enorm fallos och ofta tillsammans med ett cornucopia.
Stenreliefen kan ha varit ett försök att blidka Priapos, till exempel på grund av en dålig skörd. Det kan dock även ha varit en man som bad guden om hjälp, för att han inte lyckats göra sin hustru gravid.
Delar saknas
Reliefen är 57 x 42 centimeter stor, men eftersom den övre fjärdedelen saknas är arkeologerna osäkra på om den har innehållit även andra motiv.
Trots det är det ett unikt fynd, som professor Jesús Moratalla, som har lett utgrävningen, kallar ”en relief av otrolig historisk betydelse”.
Priapos var även en romersk gud som gav tur rent allmänt, och det kan också ha varit syftet med reliefen.
Fortet som reliefen hittades i tycks nämligen ha uppförts av rebeller under politikern och fältherren Quintus Sertorius uppror på Pyreneiska halvön (80–72 f.Kr.), ett uppror som slogs ner av fältherren och statsmannen Pompejus.
Om bönerna till Priapos hjälpte är svårt att säga. Quintus Sertorius förlorade kriget, men Pompejus behandlade hans anhängare humant och lät de flesta leva, vilket hörde till ovanligheterna, när romarna slog ner uppror.