När romaren Lukios gick på teatern i Pergamon visste han alltid var han skulle sitta. Tyska arkeologer har grävt ut Lukios plats i den gamla stadens amfiteater, och på ryggstödet står hans namn graverat med grekiska bokstäver.
Under 100-talet efter Kristus, då Lukios levde, talade Pergamons invånare fortfarande grekiska. Sedan år 88 efter Kristus hade stadsstaten visserligen varit en del av romarriket, men den hade en flera hundra år lång historia som grekisk stadsstat i Mindre Asien.
Lukios var förmögen nog att kunna köpa årskort till teatern, men hans säte fanns inte på någon av de dyraste raderna närmast scenen. Han fick nöja sig med att sitta i en sektion högre upp.
Från sin VIP-plats måste Lukios ha sett allt från gladiator- och djurstrider till teaterpjäser och arrangerade sjöslag. Att ha fartyg i Pergamons amfiteater var möjligt, eftersom det gick att leda in vatten.
På ryggstödet till Lukios VIP-säte står de grekiska bokstäverna Λούκιος, som betyder Lukios. Den förmögne romaren tog med sig egna kuddar att sitta på.
Teatern var en kopia av Colosseum i Rom
Det var dock långtifrån alla invånare i Pergamon som liksom Lukios hade en fast plats i stadens amfiteater.
”De ville bygga en kopia av Colosseum, som skulle besökas av människor ur alla samhällsskikt”, förklarar Felix Pirson vid Tyska arkeologiska institutet i Istanbul.
Men pöbeln fick inte sitta tillsammans med fint folk.
”Personer från de högre klasserna och viktiga familjer hade privata platser i speciella sektioner, med sina namn graverade på dem”, berättar Felix Pirson.