Ovanligt romerskt stridshorn hittat

En del till ett legendariskt romerskt jättehorn har dykt upp i norra England. Arkeologerna jublar över den brittiska lerjorden.

En del till ett legendariskt romerskt jättehorn har dykt upp i norra England. Arkeologerna jublar över den brittiska lerjorden.

The Vindolanda Trust

Utgrävningen av det romerska fortet Vindolanda vid Hadrianus mur i norra England har lett till många ovanliga fynd. Få är dock så sällsynta som det lilla stycke koppar som arkeologerna grävde upp förra våren.

Det har nämligen visat sig vara munstycket till ett av romarnas mest berömda musikinstrument: ett så kallat cornu.

På latin betyder cornu helt enkelt ”horn”, men bland arkeologer är det i dag beteckningen för ett tre meter långt musikinstrument, som var böjt i en G-form.

En skådespelare blåser i en modern kopia av romarrikets imponerande blåsinstrument.

© Shutterstock

Blåsinstrumentet var så stort att det fick stöttas med en trästav i mitten för att inte gå av.

Romerska legioner använde cornu som signalhorn och för att spela marschmusik, när soldaterna marscherade mot slagfältet

VIDEO: Lyssna på legionärernas horn

Vindolanda är unikt

Bortsett från ett fåtal cornu som hittats i Pompeji har få av hornen överlevt romarrikets undergång. Det var de för ömtåliga för. Men i jorden vid Vindolandafortet är förhållanden extra gynnsamma.

Den leriga jorden har även bevarat bland annat nästan 800 skrivplattor med anteckningar från romerska soldater. Omkring 8 500 föremål av läder och trä – som normalt skulle ha förmultnat – har också klarat de 1 900 åren i jorden.

Arkeologerna har till och med hittat en intakt latrinbräda i trä och boxhandskar av läder, som har tillhört soldaterna i fortet.