Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

”Nuförtiden mister även kvinnorna håret”

Som rådgivare åt kejsar Nero lever filosofen Seneca gott i Roms överklass. Den gamle livsnjutaren känner emellertid avsky för de ungas glupskhet. I ett brev skriver han till sin vän Lucilius att allt var bättre och enklare förr i tiden – inte minst kvinnornas beteende.

Prisma Archivo/Imageselect & Dmitry Karasyuk/Philatelia.net

Italien, cirka år 65

Människor säger att ”de gamla tidernas visdom uteslutande gav råd om vad man skulle göra, och vad man inte skulle göra, men att individerna på den tiden ändå var betydligt bättre människor.

Nu, när fler män med kunskaper har tillkommit, har män med visdom blivit färre. Den rättframma, enkla dygden har ersatts av förtäckt och listigt kunnande. Vi lär oss hur vi ska argumentera, men inte hur vi ska leva.”

Givetvis var den gamla visdomen – i synnerhet i början – enkel, men så förhöll det sig även med andra konster: utövarens skicklighet utvecklades med tiden och genom övning.

Men på den tiden hade folk inte heller behov av omsorgsfullt tillrättalagda kurer. Lasterna hade ännu inte nått nutidens nivå och var inte heller så utbredda.

Vanliga laster kunde på den tiden behandlas med vanliga kurer. Nu blir vi tvungna att upprätta försvarsverk med större omsorg på grund av de starkare makter som angriper oss.

Läkekonsten gick då ut på att besitta kunskap om några få, enkla faktum – som hur man stoppar en blödning eller får ett sår att läka. Men nu har problemen nått en helt annan omfattning, och komplikationerna är mycket mer olikartade.

Ingen bör förvånas av att läkare förr i tiden hade mindre att göra! Mäns kroppar var fortfarande friska och starka. Deras mat var lätt och inte förstörd av lyx och konstfärdiga påhitt.

Då tillagade människor rätter för att stilla hungern. Nu är matens uppgift att reta aptiten efter mer. Åtskilliga såser kommer på bordet, bara för att reta de ätandes glupskhet.

Vad som en gång gav näring åt en hungrig man har nu blivit en börda för en full mage.

Med den rådande vällevnaden följer blekhet, skakningar i muskler, som är genomdränkta av vin, samt en avskyvärd avmagring. Men magerheten beror på förstoppning snarare än på svält.

Stegen blir svaga och trippande och gången slingrande, precis som hos de försupna. Därpå följer väts­ke­an­sam­lin­gar, som sprider sig under huden, och buken växer på grund av den dåliga vanan av att sätta i sig mer än vad magen klarar av.

Gulsot, missfärgningar och kroppar som ruttnar inifrån, krokiga, styva fingrar och muskler utan känsla följer. Hjärtat rusar iväg i ett ihållande bultande.

Behöver jag nämna yrsel? Eller tala om smärtan i ögon och öron, klåda och sveda i en feberdrabbad hjärna och invändiga sår, som breder ut sig genom hela matsmältningssystemet?

Utöver dessa åkommor medför livsstilen åtskilliga slags febersjukdomar. En del är akuta och elakartade, medan andra smyger sig på oss och får oss att drabbas av darrningar.

Behöver jag nämna de otaliga andra sjukdomar, som är resultatet av att leva alltför vidlyftigt?

Den namnkunnige grundarenav den professionella läkekonsten konstaterade att kvinnor aldrig tappade håret eller led av ont i fötterna. Men nu för tiden mister även kvinnorna håret, och de lider också av gikt.

Förändringen beror inte på att kvinnors fysik har förändrats, utan på att den erövrats. Nu utmanar kvinnorna nämligen männen med avseende på njutning.

Därför utmanar de även männen, när det gäller sjukdomar som tidigare drabbade enbart män.

”Kvinnor drar sig inte ­heller för att kasta upp allt de har i magen.”
Seneca

Kvinnor är nu uppe lika sent på kvällen som män, och de dricker lika mycket alkohol. De utmanar männen med avseende på att slåss, driva runt och roa sig.

Kvinnor drar sig inte heller för att kasta upp allt de har i magen, så att de kan bli av med allt det vin som de har satt i sig.

Männens jämlikar är kvinnor också, när det gäller de köttsliga lustarna, trots att de är skapta för att uppleva kärlek passivt – må gudarna och gudinnorna slå dem med skam!

De uppfinner de allra omöjligaste variationer av okyskhet, och i sällskap med män spelar de männens roll.

Kan det förvåna någon att vi ställer till med oreda i även den skickligaste läkares teorier, och att så många kvinnor blir skalliga och lider av gikt!

Kvinnor har – på grund av sina laster – mist rätten till de privilegier som deras kön tidigare gav dem. Kvinnorna förnekar sin natur och är därför dömda att lida av männens sjukdomar.

Vi måste försöka slå fast vad som ger en människa kvalitet.

Vi måste tänka på den modige Cato eller den kloke Laelius och hans harmoniska liv med sin vän Scipio eller de nobla gärningar som Cato den äldre uträttade – både hemma och i utlandet.

Eller på när Tubero satte ut träbänkar under en offentlig fest, och att han lade ut gethudar i stället för fina gobelänger och satte fram enkla krus vid en bankett för självaste Jupiter.

Vad var detta, om det inte var att hylla och saliggöra fattigdomen? Även om jag inte kan nämna någon annan gärning, som likställer honom med Cato, är denna enda kanske tillräcklig?

Den dagen betraktade Roms befolkning möbler från många män, men de beundrade endast denna enda.

Guldet och silvret som smyckade de andra är sedan länge omsmält åtskilliga gånger, men Tuberos keramikkrus kommer att vara för evigt.

Jag bjuder dig farväl.

Lucius Annaeus Seneca

Efterskrift

Några månader efter att Seneca skickade brevet till Lucilius tvingade kejsar Nero filosofen att begå självmord. Kejsaren sägs ha misstänkt Seneca för att vara delaktig i en komplott mot honom.

För eftervärlden är Seneca mer känd för sina brev om moral – som han skrev under sina sista år – än för sin roll som rådgivare åt den paranoide diktatorn Nero.

© Ken Welsh Design Pics/Imageselect

Lucius Annaeus Seneca

Nationalitet: Romare, född i Spanien.

Född: År 4 f.Kr.

Död: År 65 e.Kr.

Civilstånd: Gift med Pompeia Paulina.

Känd för: Som privatlärare stod Seneca för uppfostran av Nero, som sedermera blev kejsare, och blev med tiden kejsarens nära och betrodde rådgivare. Som äldre skrev Seneca ett antal filosofiska verk samt flera dramer.

Läs också:

Sport

Bilhandlare skapade vansinnig sport

1 minut
Vapen

Har nunchakun använts i krig?

2 minuter
Teknik

Få en smart Nordic mini-luftkonditionering

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj