Kunde slavar upptas i Roms legioner?

Romarna var stolta över sin armé, och det var inte vem som helst som fick äran att tjänstgöra i legionerna.

Romarna var stolta över sin armé, och det var inte vem som helst som fick äran att tjänstgöra i legionerna.

Shutterstock

Under den största delen av Romarrikets existens var militärtjänst förbehållen fria män. Undantag gjordes när bristen var som störst.

Det hände dock mer än en gång att slavar på olagligt sätt försökte skaffa sig tillgång till ett liv i frihet genom att söka till armén – ett allvarligt brott som romarna straffade hårt.

Behörighetskrav till Roms legioner

  • Fri romersk medborgare
  • Ogift
  • Stark fysik
  • Minst 173 cm lång
  • Ha båda sina testiklar
  • God syn
  • Skriftlig rekommendation – gärna från högstående medborgare

Till exempel skrev en guvernör år 110 efter Kristus till kejsar Trajanus att han hade upptäckt två slavar bland sina rekryter.

Trajanus svarade att slavarna förtjänade dödsstraff, men ”det är av stor vikt att ta reda på om slavarna anmält sig frivilligt, valts ut av officerare, eller om andra skickat dem. Om slavarna valts ut är officerarna skyldiga. Om slavarna skickats som ersättning för andra, är personerna bakom det skyldiga till brott”, påpekade Trajanus.

VIDEO: Upplev en dag i livet som romersk legionär

Endast i nödsituationer gjorde romarna undantag från förbudet. I de fallen fick slavarna alltid status som fria män. Det skedde till exempel efter romarnas nederlag till Hannibal vid Cannae år 216 före Kristus. För att stoppa den karthagiske härföraren frigavs 8 000 slavar, så att två nya legioner kunde upprättas.