Korsfästelse var ett straff för de mest förkastliga brott som begåtts av slavar och fattiga.

© Bridgeman Images

Hur utbredd var ­­korsfästelse i romarriket?

I romarriket betraktades döden på korset som det mest brutala och förödmjukande straffet, och det utdömdes endast för extraordinärt grova brott. Men hur ofta avrättade romarna dödsdömda på korset?

19 juni 2019 av Bue Kindtler-Nielsen

Korsfästelser nämns i flera antika källor, men ingen av dem nämner hur ofta romarna tillämpade korsfästelse som straff.

Den grekiske historikern Appianos berättar att general Cras­sus lät korsfästa 6000 slavar längs vägen till Rom efter ett uppror år 71 före Kristus. Historikern Josefus skriver att romarna år 70 efter Kristus avrättade ett stort antal judar.

Trots dessa massavrätt­ningar hade de flesta romerska medborgare troligen aldrig sett en korsfästelse. 

Brutalt och förödmjukande straff

Döden på korset betraktades som det brutalaste och mest förödmjukande straffet och tillämpades endast mot slavar och medlemmar av underklassen, som begått extra­or­di­närt förkastliga brott – såsom förräderi.

Inte heller arkeologiska fynd kan ge något klart svar på hur utbredda korsfästelser var. Eftersom de dödsdömda lämnades kvar på korset och inte fick begravas känner forskarna endast till ett skelett, som kan ha tillhört en korsfäst man.

Döden på korset avskaffades under 300-talets första hälft, när kejsar Konstantin den store tog kristendomen till sig.

Roms värsta straff

  • Poena cullei
    Fadermördare stoppades i en säck och kastades i en flod för att drunkna. Ibland stoppades djur, till exempel katter, in i säcken samtidigt.

  • Damnatio ad bestias
    Kriminella släpptes in i arenan för att slåss mot rovdjur som tigrar och lejon. I regel klöstes eller höggs de dömda ihjäl snabbt.

  • Vivi crematio
    För särskilt grova brott dömdes ­för­övaren till att brännas levande på bål. Bland annat uppror och förräderi mot kejsaren bestraffades så.

Kanske är du intresserad av...